För att få en lyckad växtlighet i en utemiljö eller trädgård är skötsel viktig. Gödsling och jordförbättring är exempel på skötseluppgifter. Häng med på en grundkurs i gödsling av växtbädden. Jordförbättring syftar till att förändra växtbäddens substrat eller jordtyp. Om du till exempel har en sandig jord vill du kanske tillföra mer humusmaterial för att få den mer fuktighetshållande. Om du har en lerjord kanske du vill tillsätta grövre organiskt material för att göra lerjorden mer porös och luftig. Här är ett blogginlägg om jordförbättring. Här kommer ett första blogginlägg för att ge lite grundläggande information kring näringstillförsel.
Varför behöver man ens gödsla?
Det du tar – får du ge tillbaka är det korta svaret. Det betyder att, om du på något vis skördar det du odlar, så tar du bort energi och därmed näringsämnen från växtplatsen. Skörda kan du göra på olika sätt och i olika grad. Allt ifrån till att ”bara” klippa ned perenner och kratta ihop det tillsammans med nedfallna löv ta det IFRÅN växtplatsen till en tipp eller kompost. Du kan vara mer intensiv genom att ha en klippt häck där du en till två gånger per år klipper och kör i väg kvistar och grenar. Eller du odlar blommor eller grönsaker som kräver ännu mer näring för att bli just en blomma eller grönsak som du sedan tar hand om.
I grundkurs i gödsling av växtbädden är det därför viktigt att förstå att du behöver tillföra energi och näringsämnen till platsen och växterna i relation till det du vill skörda. Förväntar du dig liten tillväxt och liten skörd kräver det inte så mycket gödning. Men vill du få fart på det som växer och kunna skörda mycket, då behöver du tillsätta energi och näringsämnen. Det gör man genom att gödsla.
Konstgödsel eller naturgödsel vad är skillnaden?
Precis som mat kan vara olika näringstät så är det samma sak med gödselmedel. Det finns processad, rent av artificiell mat precis som naturlig mat. Beroende på vad du väljer får du olika resultat eller näringsutbyte. Konstgödsel är ofta en biprodukt av annan produktion. En kemisk sammansättning av de näringsämnen som växten behöver mest av. Jämför med en vitamintablett. Du tar till exempel en brustablett med C-vitamin och du vet att du får i dig en viss mängd C-vitamin. Konstgödsel är lite samma sak. Ett gödselmedel är producerat och du läser på påsen hur mycket av de olika näringsämnena du tillsätter till din odling.
Naturgödsel är ofta ”producerat” naturligt. Det är en restprodukt, hos människa eller djur, där de näringsämnen som inte går åt hamnar i avfallet. Hur mycket av näring varierar ju på ”producenten”. Om det är en ko, häst, höna eller människa. Dessa gödsel kallas även stallgödsel. Näringsinnehållet i stallgödsel kan ju också variera utifrån hur näringstät mat producenten fått i sig. Men oftast är ju näringsinnehållet ungefär detsamma inom samma typ av djur – även om vissa kor äter mer varierat och näringsrikare än andra. Gödsel kan också vara slaktavfall i form av blod- eller benmjöl.
Är konstgödsel konstig och naturgödsel helt naturligt?
Ofta förespråkar man naturgödsel eller stallgödsel som mycket bättre klimat- och miljömässigt jämfört med konstgödsel. Det är sant att det går åt en hel del energi för att tillverka konstgödsel, vilket innebär en klimatpåverkan. Men det är också så att om det inte finns naturgödsel att tillgå så är konstgödsel ett alternativ. För det många inte diskuterar är att, när vi packar stallgödsel i säckar och säljer på något annat ställe än där djuren producerar det, blir det en energiförlust. Det låter kanske flummigt. Men tänk så här – djuren behöver mat – energi- mat som vi odlar till djuren. För att odla mat till djuren går det åt näring. Det mest naturliga är ju då att deras spillning blir den näringen. Men om vi istället använder stallgödslen för att odla prydnadsbuskar, alléträd eller tomater i ett växthus behöver ju spannmålsvallen och gräsodlingen någon annan näring. Då kompenserar vi oftast med konstgödsel.
Konstgödselproduktionen är dels en biprodukt vid framställning av naturgas. Det finns det flera klimatmässiga argument att fundera kring. Dels kan det vara en rent industriellt framställd produkt som kräver en viss mängd energi. Förhållandevis mycket energi.
Natur- eller stallgödsel är att föredra om det finns att tillgå. Men eftersom det generellt sett är ett underskott på naturgödsel behöver vi tillsätta konstgödsel. Det som skulle kunna ändra på detta är att använda andra sätt att tillföra näring till jorden genom jordförbättring med grönmassa eller täckodling eller börja återanvända näringen i mänskliga fekalier.
Det finns också vissa nackdelar med natur- eller stallgödsel och det är att de kan innehålla rester av bekämpningsmedel eller läkemedel. Även en häst eller ko kan ju bli sjuk och få antibiotika. Fodret de äter kan vara odlade med hjälp av olika bekämpningsmedel som inte nödvändigtvis är farliga för djuret men vandrar vidare i systemet, exempelvis pyralider. Vill du läsa mer om stallgödsel och skillnaden mellan olika sorter så läs det här blogginlägget.
I grundkurs i gödsling av växtbädden är jordhälsa viktigt
Om glaset med den upplösta c-vitamintablett var god och gav dig den dos du behöver av c-vitamin så kanske den saknar annat som du gärna vill ha för att vara nöjd? Du kanske inte blir så mätt? Du kanske behöver mer än bara C-vitamin? Kroppen vill gärna ha vitaminen i en mix med annat, som gör det lättare för kroppen att ta hand om det? Det kan också vara så att du behöver ha en god tarmhälsa för att ens kunna ha någon som fångar upp det där c-vitaminflödet när det kommer? För att få en god tarmhälsa behöver du fibrer och en hel massa annat gott som gör att de bakterier som gör jobbet i tarmen ska vara i topptrim.
Så kan det även vara med jordhälsan. För att växterna ska kunna ta till sig den koncentrerade mängden av näringsämnen, som finns i konstgödsel. Kräver det att jordhälsan är i topptrim och växterna mår bra i växtbädden. För att få en bra jordhälsa behöver du jobba med jordens struktur och mikroliv. Här får du mer information om jordens betydelse.
Växternas näringsbehov – mer än bara NPK
Precis som vi människor behöver många olika näringsämnen och vitaminer, behöver också växterna flera olika ämnen. Det här varierar såklart stort beroende på vad det är för typ av växt och vad växten ska leverera.
Väldigt förenklat kan man säga att för att växa och skapa grönmassa, som till exempel blad vill växten ha kväve. I grundkurs i gödsling av växtbädden är kväve ett viktigt grundämne och heter då nitrogen – därav förkortningen N. Vid brist får växten dålig tillväxt, små och bleka plantor. De äldsta bladen gulnar i förtid. Vid överskott blir växten istället extremt frodiga och stor mörk bladmassa men mindre rotmassa och blomning.
För att växten ska blomma och producera frukt, bär eller en grönsak så kräver växten dels fosfor, dels kalium. Fosfor är också ett grundämne, phosphorus därför ser vi förkortningen P. Det hjälper också växten att skunda på blomning, fruktsättning och mognad. Vid fosfor brist blir det sämre tillväxt och fruktsättning. Bladens undersida kan bli rödlila. Överskott missgynnar jordens mikroliv och mykorrhizan – svamptrådar som samspelar med rötterna vid näringsupptag.
Kalium heter kort och gott Kalium och därav bokstaven K. Det är också viktigt för att en växt, framför allt för att till exempel träd ska avmogna. Avmogna betyder enkelt sagt – göra sig redo för vintern och överleva kyla. Kalium möjliggör ökad sockerhalten i växten. Mer socker betyder lägre fryspunkt. Det ger växten större chans att klara höstens övergång till vinter och kyla. Kalium förbättrar dessutom fruktens kvalitet och smak samt växtens motståndskraft mot sjukdomar. Brist på kalium kan visa sig i dålig tillväxt och sämre smak. Plantan har lättare för att sloka och äldre blad är bleka och bruna i kanten. Överskott kan vara svårare att se men kan hämma förmåga att ta upp andra ämnen som till exempel magnesium.
Därför innehåller de flesta gödsel NPK i olika grad. Konstgödsel kallar man ibland handelsgödsel eller kort och gott NPK-gödsel.
Andra mineraler och mikronäringsämnen utöver grundkurs i gödsling av växtbädden
Men precis som i exemplet med C-vitamin tabletten räcker det inte med bara NPK. Växterna kräver en mix av flera andra mineraler, som exempelvis magnesium, bor, kalcium eller mangan. Dessa kallas också för mikronäringsämnen. Mikro eftersom växterna behöver dessa ämnen i mindre doser än kväve, fosfor och kalium. I grundkurs i gödsling av växtbädden går vi inte igenom alla dessa mikronäringsämnen i detalj. Men brist av olika mineraler kan visa sig i gulaktiga blad. Bruna kanter på bladen eller generellt dålig fysisk kvalitet. Exempel på fysisk kvalitet är förmåga att övervintra, normal tillväxt och fint rotsystem. Det kan också visa sig i sämre smak och hållbarhet på frukt och bär.
Kalcium, Ca, är inte samma sak som kalium. Det påverkar växtens förmåga till att ta upp näring och rottillväxten. Kalcium påverkar också jordens förmåga. Det påverkar jordens ledningstal. Ledningstal är ett mått på jordens förmåga att frigöra eller leda vidare olika ämnen. Det vill säga möjlighet att frigöra olika näringsämnen och på så vis göra dem tillgängliga för växterna. Ett mått på det kan vara jordens pH värde. Vissa växter är mer toleranta för höga pH värden och andra är mer toleranta mot låga pH värden. Typiskt tecken på lägre pH värde är mossa i gräsmattan eller vitsippor inne bland träden. Hittar du ramslök är det i stället ett högre pH värde.
Sur jord behöver inte vara våt
Jordens pH värde påverkar hur tillgängliga vissa mineraler och spårämnen är i jorden för växterna. När pH värdet är lågt säger man med ett annat ord att jorden är sur. Surjordsväxter betyder därmed att de är mer toleranta, än andra växter, till en jord med lägre pH värde.
En jord med högre pH värde är mer basisk och är mer kalkrik. Genom att veta om detta, och veta förutsättningar i din jord, kan du vinna mycket i att få välmående växter. Att plantera rododendron, amerikanska blåbär eller andra växter, som föredrar lägre pH värde i en jord där du har något högre pH värde ger dig mer arbete. I grundkurs i gödsling av växtbädden behöver du inte bara förstå gödsla utan även jordförbättra för att påverka pH värdet. Annars kommer växterna inte att trivas, även om du gödslar. Det är också viktigt att det gödsel du använder har låg andel eller inget kalcium.
Grundkurs i gödsling av växtbädden ger dig råd…
Råd kring vad du ska välja. Det finns så många att välja bland. Precis som att det finns otroligt många olika vitaminpreparat att välja bland. Utgå från vad du har för jordtyp och vilka växter du planterat. En sandjord är generellt mer näringsfattig än en lerjord. Därför behöver du som har sandjord gödsla mer än om du har en lerjord. Så till en sandjord kan det vara bra med ett mer koncentrerat gödselmedel.
Självklart beror det också på vad du odlar. Prydnadsväxter som du egentligen inte skördar kräver mindre näring än grönsaksplantor och nyplanterade växter som du vill se tillväxt på. Just det där med ”nyplantering” och tillväxt kan variera. En tomatplanta som bara växer en säsong är såklart bara ”nyplanterad” de första veckorna. Tomatplantan behöver ju sin näring under året det ska leverera tomater. Här börjar man gödsling efter bara ett par veckor. Ett träd som kanske blir flera hundra år gammalt är ur skötselsynpunkt nyplanterat i uppåt flera år. Där är vattning och stöd viktigast det första året och sedan behöver det gödsel efter år 2-3.
Sedan kan du välja gödsel utifrån vad du har för typ av växtbädd. Har du en växtbädd, där du får plats med mycket material, kan du exempelvis välja gödsel som ”tar plats” som till exempel kogödsel. Det kan passa som gödsel vid träd och buskar. Vill du ha mer näringsämnen i en växtbädd där det är trångt kan du i stället använda konstgödsel eller hönsgödsel, som är mer koncentrerat. Koncentrerade gödsel kan du dessutom lösa upp i vatten och ge både näring och vatten samtidigt, som till exempel vid krukodling. Genom att läsa på påsen får du en uppfattning av hur mycket i volym eller vikt det går åt av ett gödselmedel per kvadratmeter och typ av växt och kan utifrån det välja vad som passar dig bäst.
Sammanfattningsvis grundkurs i gödsling av växtbädden
Sammanfattningsvis i grundkurs i gödsling av växtbädden. Det finns konstgödsel och naturgödsel, som ibland även kallas stallgödsel. Här är ytterligare ett blogginlägg där jag beskriver olika typer av natur- och stallgödsel. Välj vad som passar dig bäst.
Välj utifrån vad du har för jordtyp och vad du odlar. Har du en näringsfattig sandjord eller näringsrik lerjord? Odlar du för att skörda mycket behöver du generellt sett gödsla mer.
Ta hänsyn till vilket pH värde din jord har och vilket krav på pH dina växter behöver. Gödsel kan utöver att tillföra näring också förbättra och ändra jordens struktur. Här är ett blogginlägg kring jordförbättring.
Vill du veta mer om gödsel och få råd kring vad du ska använda så kan vi givetvis hjälpa till. Kontakta oss gärna.
