Varför stallgödsel? Den som tar den får ge. För att skörda behöver du gödsla din trädgård. Men vilken gödsel ska du använda och vad är naturgödsel? Här kommer gödselingstips med stallgödsel och hur du kan använda det i din trädgård. Vill du veta mer kring varför du behöver gödsla och de olika näringsämnenas verkan? Då kan du läsa blogginlägget – Grundkurs i gödsling av växtbädden.
I det här inlägget koncentrerar vi oss på olika typer av naturgödsel och stallgödsel. En annan benämning är organiska gödselmedel. Exempel på naturgödsel är att de förekommer ”naturligt” eller som en biprodukt vid livsmedelsproduktion.
Stallgödsel olika exempel
Stallgödsel är helt enkelt avföringen från våra vanligaste husdjur som ko, häst och höns. De finns tillgängliga både via kontakter med djurhållare eller att köpa i butik.
Alla stallgödsel är bra. Framförallt ger det en högre mullhalt och mer humus i växtbäddarna. Det i sin tur är en typ av jordförbättring. Vill du läsa mer om jordförbättring så kolla här.
De fungerar bara lite olika. Genom att veta om skillnaden kan du lättare förstå hur du ska använda dem och vad de ger för kort- respektive långsiktig effekt.
Det kan exempelvis kännas trist att använda okomposterad stallgödsel och först efteråt förstå att just på grund av att den är färsk blir det kontraproduktivt. Eller att kogödseln kräver större volym än om du använder hönsgödsel.
Det finns såklart tråkiga undantag och det är bekämpningsmedel som till exempel pyralid. Ingen har säkert missat förekomsten av pyralidrester i stallgödsel. Det går att läsa om detta bland annat på Fritidsodlingens riksorganisations hemsida. Det var odlaren och författaren Lena Israelsson som för ett par år sedan upptäckte pyrliders påverkan på vissa grönsaker. Men vi lämnar pyraliderna utanför det här inlägget.
Skillnad mellan komposterad och färsk stallgödsel
Första gödslingstipset med stallgödsel är att det är viktigt att den är komposterad eller brunnen innan du använder den i odling. Det betyder att nedbrytningsprocessen har börjat och ogräsfrön och sjukdomsalstrande mikroorganismer har oskadliggjorts. Dessutom binds kolföreningar och kvävet på ett bättre sätt i materialet vid komposteringen. Mikroorganiserna ”tar” kväve från materialet vid komposteringsprocessen. De behöver det i sitt arbete att bryta ned materialet och frigöra näringsämnena. Använder du okomposterad stallgödsel så blir det en initial kväveförlust vid nedbrytningen. Eftersom mikrolivet i din odlingsbädd blir fullt upptagna med att först bryta ned gödslet. Det blir en fördröjning innan dina växter kan tillgodose sig näringen.
Vid komposteringen utvecklas hög temperatur, i gynnsamma fall uppåt 60-70 grader. Det är därför man säger att gödslet ”brinner”. Den värmen kan man utnyttja i en varmbänk. Men det får vi ta i ett annat blogginlägg. Och som sagt värmen gör också att många bakterier och eventuella onyttigheter försvinner.
Hur ser man om gödslet är komposterat? Det får en kompaktare och mer jordig karaktär. Den totala vikten och volymen av en gödselhög minskar med 30-50% vilket betyder att koncentrationen av näringsämnen ökar. Det blir då också billigare att transportera och lättare att sprida.
Hästgödsel
Hästgödsel säljer man sällan på säck men går oftast lätt att få tag på om du kontaktar hästägare eller ridskola. När du får gödsel från hästägare bör du veta om den är komposterad eller färsk. Vid färsk gödsel ser man tydligt vilken typ av strö som hästägaren har använt. Den är ljusare i färgen och de karaktäristiska ”bollarna”, som hästen helt enkelt skiter, är intakta till stor del. Varje spadtag i sig är lättare och väger inte så mycket, såvida det inte är mycket urin. Är det mycket urin så luktar det mer fränt inte jordigt. Är den brunnen är det svårt att avgöra vilket strö som den är blandad med. Den är mörkare i färgen. Varje spadtag är tyngre eftersom det blivit kompaktare vid komposteringen. Det luktar mer jord än gödsel.
Se till att du använder komposterad hästgödsel. Är den färsk får du se till att packa ihop det du fått i en hög, vattna högen och täck den gärna. Låt det få kompostera för att undvika ogräsfrön och sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Näringsinnehåll i hästgödsel
En vuxen häst som inte växer eller föder ett föl utsöndrar lika mycket växtnäring med träck och urin som den får i sig med fodret. Vad betyder det? Kort och gott en häst som tränar och får extra näringsrikt foder ger en mer näringsrik gödsel än en sällskapshäst som inte äter lika näringstätt foder. Det betyder att det kan variera ganska mycket beroende på vad för typ av häst som genererar gödselhögen. Du som vill fördjupa dig i detta, kan hitta mer information på Jordbruksverket som har fin fina tabeller och beräkningsmodeller. Vi andra kan tänka att komposterad hästgödsel generellt innehåller mindre mängd växttillgägligt kväve jämfört med andra gödselmedel. Det innehåller fosfor, kalium och mikronäringsämnen. Dessutom värdefulla mullämnen som bidrar till att förbättra markens struktur och bördighet. Perfekt till växter du vill ska generera blommor och frukt, framför grönmassa. Så gärna till köksträdgården hellre än gräsmattan.
Kogödsel
Kogödsel går att köpa på säck överallt där det går att köpa jord och gödsel. Det kan vara värt att läsa på påsen för att se om den innehåller bara kogödsel eller om den är uppblandad med torv eller annat substrat. Det påverkar i så fall näringshalten.
Färsk kogödsel är inte lika självklart att få tag på. Det hamnar ofta i silos tillsammans med urin och blir flytgödsel som man främst använder i lantbruk. Men precis som med hästgödsel kan man med lite kunskap se, lukta och avgöra om kogödslet är färskt eller komposterat. Komposterat är det mer jordigt i karaktären och luktar inte så starkt av gödsel. Färskt torkar det ihop i stora kokor och går att bryta i större delar snarare än att smula isär det som torkad jord.
Då kor främst äter gräs och inte får så mycket kosttillskott som en arbetande häst eller höns som äter protein i form av maskar eller proteinbaserat foder är kogödsel förhållandevis näringsfattigt i relation till sin vikt. Den kogödsel du köper är dessutom komposterad, vilket ju är bra. Men för att få kogödsel att kompostera behöver man tillsätta kolföreningar oftast i form av torv. Det betyder att man tillsätter förhållande vis mycket näringsfattigt material för att få en bra kompostering. Men det minskar då också näringsinnehållet.
Så i likhet med hästgödsel är kogödsel suveränt till att öka humushalten i din jord och odling. Den är inte näringsstark och du får använda mycket för att få samma näringseffekt jämfört med till exempel näringsvatten eller hönsgödsel. Förutom makronäringsämnena kväve, fosfor och kalium innehåller kogödsel även mikronäringsämnen. Det är därför man ofta säger att kogödsel är mer långtidsverkande, eftersom det ökar humushalten i din jord. Ju högre humushalt du har dessto lättare och bättre näringsutbyte blir det för växterna.
Hönsgödsel
Höns är rovdjur, vilket man kanske inte tänker på, och äter en hel del protein. Går de utomhus pickar de mask och småkryp. Finns inte det tillgängligt, får de foder som innehåller protein. Därför kan de också producera ägg som innehåller protein. Det betyder också att höns- eller fjäderfägödsel är betydligt mer näringsrikt i relation till sin vikt jämfört med ko-eller hästgödsel. Man tillsätter inte heller lika stor mängd kolmaterial för att kompostera hönsgödsel vilket också bidrar till att den innehåller mer näring i relation till sin vikt jämfört med häst- eller kogödsel. Så även om hönsgödselsäcken storleksmässigt är mindre än kogödselsäcken i butiken innehåller den mer näring.
Därför passar hönsgödsel bra på ytor där du vill ha ett större näringstillskott utan att tillsätta lika stor mängd eller volym som om du hade använt ko- eller hästgödsel. Du kan också med fördel använda lite hönsgödsel för att ”spetsa till” näringsinnehållet i häst- eller kogödsel. Hönsgödsel passar i bäddar där du inte vill eller kan tillsätta lika mycket material. Till exempel en blomrabatt där du ändå klipper ned perenner som ger humusinnehåll på sikt. Eller på en gräsmatta.
Organiska gödningsmedel
Utöver stallgödsel finns även organiska gödselmedel. Det betyder att de är av animaliska eller vegetabiliskt ursprung. Exempel kan vara blod- eller benmjöl eller vinass.
Benmjöl respektive hornmjöl är en restprodukt från slakterier och är krossade djurben. Det är rikt på fosfor och innehåller även kväve. Blodmjöl innehåller i stället större andel kväve och är på det sättet mer snabbverkande jämfört med benmjöl.
Vinass är en biprodukt från jästindustrin som innehåller kväve och kalium.
Aska innehåller mycket kalium och fosfor. Tänk bara på vilken typ av aska du använder. Barrträdsaska kan innehålla för stor andel tungmetaller och kadmium. Därför lämpar den sig inte i trädgårdsodlingar.
Basaltmjöl är ett vulkaniskt stenmjöl som förser plantan med kalcium, magnesium och andra mikronäringsämnen.
Kompost är också en typ av näringstillförsel men det kräver ett eget blogginlägg. Här kan du läsa mer.
Gröngödsling som att använda näringsvatten, täckodling med gräsklipp eller så gröngödslingsgrödor är också ett effektivt sätt att tillföra näring till sina växtbäddar. Men det får bli ett eget blogginlägg.
Sammanfattningsvis om stallgödsel
Det är en förnybar gödselprodukt. Den bör vara komposterad för att den inte initialt ska binda kväve i växtbädden vid förmultning och då ge motsatt effekt.
Stallgödsel ökar humushalten i växtbädden. Ökad humushalt ger högre näringsutbyte mellan jorden och växterna över tid. Det ger också ett rikare mikroliv i jorden vilket också ger positiv påverkan på växternas förmåga att tillgodogöra sig vatten och näringen.
Hönsgödsel innehåller generellt mer näring per volym/kilo jämfört med häst- eller kogödsel.
Utöver stallgödsel kan olika benmjöl, aska, vulkaniska stenmjöl som Baralith tillföra näring till dina odlingar.
Pingback: Gröngödsling återbruk för att gödsla trädgården - Green Spaces