Jordförbättring för växtbäddens förutsättningar

Jordförbättring syftar till att ändra växtbäddens förutsättningar. Ibland behöver man jordförbättra för att det överhuvudtaget ska gå att odla. Andra gånger är jordförbättring nödvändigt för att kunna odla specifika växter på den plats man har. Växterna man vill odla trivs inte i de förutsättningar växtbädden kan erbjuda. Det kan vara krav på pH värde, tillgång till dränering, näring eller värme. Jordförbättring är inte samma sak som gödsling. Även om jordförbättring kan erbjuda både förändrad struktur och öka näringsinnehållet. Men det kan också syfta till motsatsen – ge en mer näringsfattig växtbädd. Vill du få mer information om gödsling så finns det ett blogginlägg här.

Jordart grunden i att förstå sin växtbädd

För att förstå jordförbättring börjar vi från början – vad är ens jord? Jord är en blandning av fast material och porer. Det fasta materialet är antingen mineralpartiklar eller organiskt material. Porerna är stora eller små och fyllda av luft och vatten.

Det finns olika typer av jordarter mineraljordar eller mulljordar. Mineraljordar är uppbyggda av olika bergarter som kvars, fältspat, glimmer, hornblände, pyroxen mfl. Mineralerna innehåller precis som namnet antyder förutsättningar att förse växtbädden med mineraler som alla växter behöver i olika grad. Exempel på mineraler är kalium, kalcium, magnersium med flera.

Mulljordar är uppbyggda av torv eller kompost. Torvjordar består av halvförmultnade växtdelar som brutits ned under mycket lång tid i syrefattiga förhållanden. Torvjordar har stor förmåga att hålla vatten- ungefär som en tvättsvamp. De kan också vara väldigt torra om de torkar ut helt. Näringsinnehållet varierar beroende på om det är en vitmossetorv eller en kärrtorv.

Kompostjord är en jord uppbyggd av nedbrutna växtdelar. Oftast ganska grova växtdelar. Barkflis som får förmultna blir barkmull och så småningom kompostjord. Ibland är komposten också en blandning av stallgödsel som gör den mer näringsrik. Oftast när man pratar om näring för växter syftar man på kväve, fosfor och kalium. Det eftersom de är de näringsämnen som de flesta växter behöver mest av. Mer information om gödsel och näring i det här blogginlägget.

Det finns jordar som är en blandning av ler- och sandkorn och olika grad med inblandning av torv och kompost.

Jordförbättring påverkar jordens struktur.

Markstruktur eller jordens struktur benämner man ibland för textur och är fördelningen av olika partiklars storlek i det fasta materialet. Markstrukturen kan bestå av många fina korn med små porer. Eller så kan det vara en jord med grövre korn som ger större porer.

Ett klassiskt exempel på jordförbättring som många säkert gjort, utan att tänka på det som jordförbättring, är att toppdressa sin gräsmatta. Genom att lägga på ett lager sand, påverkar du jorden och gör den mer väldränerad. Genom att kalka tillför du ämne som påverkar jordens kemiska sammansättning och försämrar förutsättningarna för exempelvis mossa.

Lerjord med aggregat

Om det är stor andel av fina, alltså små, partiklar bildar jorden aggregrat som kan bli till klumpar eller rullas till korvar i handflatan. En typisk lerhaltig jord. Det finns olika typer av lerjordar beroende på hur små kornen är och i vilken andel de minsta partiklar finns. En lerjord innehåller vanligtvis mer näring. Den har mer vattenhållande förmåga. Större vattenmängd gör den oftast kallare. Eftersom jordens struktur är fin, är det också små porer i jorden. Små porer ökar risken för att jorden blir för blöt eller syrefattig. Detta eftersom det blir svårare för vattnet att dränera. Med jordförbättring kan man påverka en lerjords förmåga att leda bort vatten och öka syremängden.

Sandjord har grövre struktur

Om det i stället är mer andel grövre partiklar och jorden mer rinner mellan fingrarna, än bildar klumpar är det en typisk sandjord. En sandjord har större fraktioner på kornen och torkar snabbt upp med större porer som lätt leder undan vatten. En torrare jord blir snabbare uppvärmd. De större kornen har mindre förmåga att hålla näring och en sandjord är oftast mer näringsfattig. Med jordförbättring kan man tillföra organiskt material, som ökar jordtypens förmåga att hålla fukt och näringsinnehåll.

Beroende på partiklarnas storlek och täthet bildar jorden porer mellan partiklarna. Porerna är trots att de inte syns, lika viktiga som mineral- eller mullpartiklarna. Eftersom det är porerna som innehåller vatten och syre, vilket alla växter behöver. I idealfallet är hälften av porerna fyllda med vatten och hälften med luft.

Om man packar marken minskar andelen porer. Med mindre porer hindrar man rötternas utveckling. Vattentransporten blir begränsad och syretillgången minskar.

Det är ju lätt att tro att alla växter trivs med samma förutsättningar, men så enkelt är det inte. Precis som växter har olika krav på ljus och fukt ovan jord, har de olika krav på näring och jordens struktur. Jordens struktur syftar på jordens förmåga att hålla luft och vatten som utöver näring är livsviktiga för en växt. Jordkornens storlek och framför allt fördelning av storlek påverkar jordens struktur.

Strukturbildande processer

Exempel på processer som påverkar markens struktur är tjäle eller värme. När de vattenfyllda porerna fryser expanderar vattnet och påverkar strukturen i jorden. Vid värme avdunstar vatten och vattenfyllda porer blir tomma. Även dränering leder bort vatten som ger jorden en annan struktur. Därför är det avgörande när man bearbetar en jord som innehåller mycket vatten. Är den för blöt kan jorden bli mer kompakterad om man bearbetar vid fel tidpunkt.

Näringsämnen och mineraler i marken är bunda genom bindemedel och positivt laddade joner. Genom att tillsätta vissa ämnen eller mineraler, som till exempel kalk, kalium eller magnesium påverkar man jonerna och bindemedlet i marken. Det i sin tur leder till att markens struktur och mikroliv påverkas. Det är bakgrunden till att man kalkar vissa försurade markområden eller sjöar.

Daggmaskar och andra marklevande organismer lever i jorden och förflyttar sig. De förflyttar sig dels i tomma rotgångar men skapar också egna gångar som påverkar markens struktur. Därför är det positivt att ha ett rikt mikroliv i jorden. Eftersom det bidrar till att öka andelen porer.

Växterna skapar genom rottillväxt gångar och påverkar markstrukturen. Allt ifrån ytliga trädrötter som du kan snubbla på, till rötter som går på djupet och bildar gångar i marken. Därför är det bra att ha växter som trivs och utvecklar sitt rotsystem. Mikrolivet i jorden mår också bra av rötterna precis som rötterna mår bra av mikrolivet. Så det är inte bara ovan marken vi har ett kretslopp och symbios mellan växter och djur.

Organiskt material som kompost och olika täckmaterial påverkar också markstrukturen. De ger förutsättningar för ett rikare mikroliv vid nedbrytningen, samtidigt som de tillför näring i olika grad. Näring ger växterna förutsättning till att växa mer och rottillväxten påverkar i sin tur jordstrukturen. Organiskt material har också en förmåga att hålla vatten i olika grad.

Jordförbättring i form av tillsatsmaterial

Utöver mineral- och organiska partiklar för att bygga upp en jord finns det lite andra ingredienser man kan ta till.

Syftet att använda olika tillsatsmaterial, kan vara att påverka en jords vikt eller förmåga att rena från partiklar. Alternativt vill man öka förutsättningarna för att tillhandahålla näring. Viktreducering kan vara aktuellt om du till exempel vill plantera på bjälklag eller i stora krukor eller urnor. I en dagvattenbädd vill du gärna rena vattnet från föroreningar. I en begränsad växtbädd vill du ha en näringstillgång på lång sikt. För viktreducering används vulkaniskt material som perlit eller leca alternativt tegelkross. För att rena en bädd används biokol. Kolet har en förmåga att dra till sig olika grundämnen. Om kolet berikas med näringsämnen innan det tillsätts till jorden blir det istället en näringsreserv i växtbädden.

För att en växt ska trivas kräver den ett visst jorddjup som enkelt sagt motsvarar växtens storlek. Ju större växt desto större krav på jorddjup. Större växter behöver helt enkelt en större depå för att kunna hämta näring, vatten och syre till sitt rotssystem. Utöver det behöver växten också förankring, vilket den gör med rotsystemet i marken.

Olika exempel på specialbäddar

Men har du en stor kruka eller planterar på en överbyggnad så finns det en smärtgräns för vad konstruktionen orkar bära. Visst går det att köra vissa krukor med en truck. Eller du kan nöja dig med att lägga fetbladsväxter som sedum på ett tak eller överbyggnad. Men ett alternativ är att tillsätta material som är lättare än jordpartiklarna. Material som samtidigt kan hjälpa växtbädden att ändå erbjuda vatten, syre och näring. Exempel på tillsatsmaterial kan vara tegelkross, leca eller pimpsten. Den som vill lära sig mer om detta kan med fördel fördjupa sig i Gröna takhandboken – där finns massor med information kring det här.

Om du i stället vill rena en bädd kan man tillsätta biokol. Exempelvis vid så kallade regnbäddar – där dagvattenledningar helt eller delvis går ut i en växtbädd i stället för kommunalt dagvattensystem. Kolet har en förmåga att dra till sig olika partiklar och binda dem till sig. Den förmågan kan man använda till att göra kolet till en näringsreserv. Genom att ladda kolet med näringsämnen innan man använder det i en växtbädd blir det en näringsreserv. Detta kan vara viktigt i begränsade växtbäddar som står isolerade, som exempelvis en bjälklagsplantering eller en skelettjordsplantering för träd i gatumiljö. Vill du läsa mer om skelettjordar kan du ta del av Stockholm stads handbok för växtbäddar.

Sammanfattningsvis kring jordförbättring

Jordförbättring gör man för att påverka en jordarts balans mellan mineral- och mullämnen. Det kan påverka en jords struktur och textur för att få bättre balans mellan partiklar och porer. Jordförbättringar är ett sätt att öka eller minska en jords förmåga att leda och hålla näring eller vatten. Med tillsatsmaterial förändrar man jordens vikt, vilket kan vara viktigt vid speciella typer av växtbäddar. Tillsatsmaterial kan också rena jordar eller dagvattenflöden samt erbjuda långsiktiga näringsdepåer.

Lär känna din jord – vad har den för typ av partiklar? Vad har din jord för typ av struktur och förmåga att hålla luft och vatten? Vilka växter trivs och vad har de växter som trivs för behov? Det kan ge svar på vad du har för jordtyp och näringsinnehåll. Till exempel växer vitsippor och liljekonvalj där det generellt sett är lägre pH värde. Nässlor kan signalera högt näringsinnehåll. Ängsblommor trivs med näringsfattiga förhållanden.

Vill du ha hjälp att förstå dina förutsättningar eller vad du behöver göra för att förbättra dina förutsättningar så kontakta gärna oss så kan vi berätta mer.