Jordförbättring för växtbäddens förutsättningar

Jordförbättring syftar till att ändra växtbäddens förutsättningar. Ibland behöver man jordförbättra för att det överhuvudtaget ska gå att odla. Andra gånger är jordförbättring nödvändigt för att kunna odla specifika växter på den plats man har. Växterna man vill odla trivs inte i de förutsättningar växtbädden kan erbjuda. Det kan vara krav på pH värde, tillgång till dränering, näring eller värme. Jordförbättring är inte samma sak som gödsling. Även om jordförbättring kan erbjuda både förändrad struktur och öka näringsinnehållet. Men det kan också syfta till motsatsen – ge en mer näringsfattig växtbädd. Vill du få mer information om gödsling så finns det ett blogginlägg här.

Vad är ens jord?

För att förstå jordförbättring börjar vi från början – vad är ens jord? Jord är en blandning av fast material och porer. Det fasta materialet är antingen mineralpartiklar eller organiskt material. Porerna är stora eller små och fyllda av luft och vatten.

Det finns olika typer av jordarter mineraljordar eller mulljordar. Mineraljordar är uppbyggda av olika bergarter. Mineralpartiklarna kan vara mycket små, lerpartiklar eller större sandpartiklar. Det är en lerjord eller en sandjord.

Mulljordar är uppbyggda av torv eller kompost. Det kan vara olika typer av torv och komposten kan också komma från olika källor som barkflis eller trädgårdsavfall.

Normalt sett är en jord en blandning av mineralpartiklar och organiskt material, mull. Jorden är också en blandning av olika storlekar. Det kan vara en sandblandad lerjord eller styv lerjord.

Läs gärna det här blogginlägget om jord för att få mer information och kunskap kring jordens innehåll och hur den påverkar förutsättningarna för det som ska växa i jorden.

Jordförbättring påverkar jordens struktur.

Jordens struktur syftar på jordens förmåga att hålla luft och vatten som utöver näring är livsviktiga för en växt. Jordkornens storlek och framför allt fördelning av storlek påverkar jordens struktur. Markstruktur eller jordens struktur benämner man ibland för textur och är fördelningen av olika partiklars storlek i det fasta materialet. Markstrukturen kan bestå av många fina korn med små porer. Eller så kan det vara en jord med grövre korn som ger större porer.

Om det är stor andel av fina alltså små partiklar bildar jorden aggregrat som kan bli till klumpar eller rullas till korvar i handflatan. En typisk lerhaltig jord. Det finns olika typer av lerjordar beroende på hur små kornen är och i vilken andel de minsta partiklar finns. En lerjord innehåller vanligtvis mer näring. Den har mer vattenhållande förmåga. Större vattenmängd gör den oftast kallare. Eftersom jordens struktur är fin, är det också små porer i jorden. Små porer ökar risken för att jorden blir för blöt eller syrefattig. Med jordförbättring kan man påverka en lerjords förmåga att leda bort vatten och öka syremängden.

Om det i stället är mer andel grövre partiklar och jorden mer rinner mellan fingrarna än bildar klumpar är det en typisk sandjord. En sandjord har större fraktioner på kornen och torkar snabbt upp med större porer som lätt leder undan vatten. En torrar jord blir snabbare uppvärmd. De större kornen har mindre förmåga att hålla näring och en sandjord är oftast mer näringsfattig. Med jordförbättring kan man tillföra organiskt material, som ökar jordtypens förmåga att hålla fukt och näringsinnehåll.

Porernas betydelse i strukturen

Beroende på partiklarnas storlek och täthet bildar jorden porer mellan partiklarna. Porerna är trots att de inte syns, är lika viktiga. Eftersom de innehåller vatten och syre, vilket alla växter behöver. I idealfallet är hälften av porerna fyllda med vatten och hälften med luft.

Om man packar marken minskar andelen porer. Med mindre porer hindrar rötternas utveckling. Vattentransporten blir begränsad och syretillgången minskar.

Det är ju lätt att tro att alla växter trivs med samma förutsättningar, men så enkelt är det inte. Precis som växter har olika krav på ljus och fukt ovan jord, har de olika krav på näring och jordens struktur. Vissa växter utvecklas bra i en lös struktur med lägre näringsinnehåll. Andra växter kräver högre näringsinnehåll och mer tillgång till markfukt.

Strukturbildande processer del av jordförbättring

Exempel på processer som påverkar markens struktur är tjäle eller värme. När de vattenfyllda porerna fryser expanderar vattnet och påverkar jorden. Vid värme avdunstar vatten och vattenfyllda porer blir tomma. Även dränering leder bort vatten som ger jorden en annan struktur. Därför är det avgörande när man bearbetar en jord som innehåller mycket vatten. Är den för blöt kan jorden bli mer kompakterad om man bearbetar vid fel tidpunkt.

Näringsämnen och mineraler i marken är bunda genom bindemedel och positivt laddade joner. Genom att tillsätta vissa ämnen eller mineraler, som till exempel kalk, kalium eller magnesium påverkar man jonerna och bindemedlet i marken. Det i sin tur leder till att markens struktur och mikroliv påverkas. Det är bakgrunden till att man kalkar vissa försurade markområden eller sjöar.

Daggmaskar och andra marklevande organismer lever i jorden och förflyttar sig. De förflyttar sig dels i tomma rotgångar men skapar också egna gångar som påverkar markens struktur. Därför är det positivt att ha ett rikt mikroliv i jorden. Eftersom det bidrar till att öka andelen porer. För att få ett rikare mikroliv behöver man tillsätta organiskt material till jorden.

Växterna skapar genom rottillväxt gångar och påverkar markstrukturen. Allt ifrån ytliga trädrötter som du kan snubbla på till rötter som går på djupet och bildar gångar i marken. Därför är det bra att ha växter som trivs och utvecklar sitt rotsystem.

Organiskt tillsatsmaterial som jordförbättring

Organiskt material som kompost och olika täckmaterial påverkar också markstrukturen. De ger förutsättningar för ett rikare mikroliv vid nedbrytningen, samtidigt som de tillför näring i olika grad. Näring ger växterna förutsättning till att växa mer och rottillväxten påverkar i sin tur jordstrukturen. Är det en näringsfattig sandjord är ”grönt” organiskt material som gräsklipp lämpligt. Läs mer om det i det här blogginlägget. Är det en näringsrik lerjord kan grövre ”brunt” organiskt material som flis eller barkmull vara mer lämpligt.

Organiskt material har också en förmåga att hålla vatten i olika grad.

Lätta dränerande eller fuktighetshållande tillsatsmaterial

Har du en stor kruka eller planterar på en överbyggnad så finns det en smärtgräns för vad konstruktionen orkar bära. Visst går det att köra vissa krukor med en truck. Eller du kan nöja dig med att lägga fetbladsväxter som sedum på ett tak eller överbyggnad. Men ett alternativ är att tillsätta material som är lättare än jordpartiklarna. Material som samtidigt kan hjälpa växtbädden att ändå erbjuda vatten, syre och näring. Exempel på tillsatsmaterial kan vara tegelkross, leca eller pimpsten. Den som vill lära sig mer om detta kan med fördel fördjupa sig i Gröna takhandboken – där finns massor med information kring det här.

Leca har nog de flesta använt vid krukplanteringar för att underlätta dräneringen. Men det kan vara lämpligt att också öka fukthalten utan att det blir syrebrist. Då kan pimpsten istället vara ett bra alternativ. Pimpsten är lätt, har god vattenhållande förmåga och samtidigt erbjuda luftiga porer. Pimpsten skördas från vulkaner och innehåller dessutom mycket olika mineraler.

Renande eller näringsdepåer som tillsatsmaterial

Om du i stället vill rena en bädd kan man tillsätta biokol. Exempelvis vid så kallade regnbäddar – där dagvattenledningar helt eller delvis går ut i en växtbädd i stället för kommunalt dagvattensystem. Kolet har en förmåga att dra till sig olika partiklar och binda dem till sig.

Alternativt kan man använda den förmågan till att göra kolet till en näringsreserv. Genom att ladda kolet med näringsämnen innan man använder det i en växtbädd blir det en näringsreserv. Detta kan vara viktigt i begränsade växtbäddar som står isolerade, som exempelvis en bjälklagsplantering eller en skelettjordsplantering för träd i gatumiljö. Vill du läsa mer om skelettjordar kan du ta del av Stockholm stads handbok för växtbäddar.

Biokol blir dessutom en kolsänka i växtbädden vilket innebär att den blir motsats till koldioxidutsläpp. Läs gärna mer om biokol och hur det kan fungera som kolsänka här.

Sammanfattningsvis kring jordförbättring

Jordförbättring gör man för att påverka en jordarts balans mellan mineral- och mullämnen. Det kan påverka en jords struktur och textur för att få bättre balans mellan partiklar och porer. Jordförbättringar är ett sätt att öka eller minska en jords förmåga att leda och hålla näring eller vatten. Med tillsatsmaterial förändrar man jordens vikt, vilket kan vara viktigt vid speciella typer av växtbäddar. Tillsatsmaterial kan också rena jordar eller dagvattenflöden samt erbjuda långsiktiga näringsdepåer.

Lär känna din jord – vad har den för typ av partiklar? Vad har din jord för typ av struktur och förmåga att hålla luft och vatten? Vilka växter trivs och vad har de växter som trivs för behov? Det kan ge svar på vad du har för jordtyp och näringsinnehåll. Till exempel växer vitsippor och liljekonvalj där det generellt sett är lägre pH värde. Nässlor kan signalera högt näringsinnehåll. Ängsblommor trivs med näringsfattiga förhållanden.

Vill du ha hjälp att förstå dina förutsättningar eller vad du behöver göra för att förbättra dina förutsättningar så kontakta gärna oss så kan vi berätta mer.