För att förstå resultat ovan jord och varför en trädgård eller annan grön utemiljö är lättskött, frodig eller ger stor avkastning behöver man förstå jordens betydelse. Egentligen är det ju enkelt och självklart – det resultat man ser i växternas trivsel och utveckling beror på vad de har för förutsättningar i att växa.
Dels behöver man förstå vad jord är för något. Dels behöver man förstå syftet med jorden.
Vad är jord?
Om vi börjar med vad jord är kan man grovt säga att det är fast material och porer. Jordens kvalitet beror på vad den har för jordart och vad den har för struktur.
Jordart är sammansättningen av fasta partiklar
Vad är då fast material eller jordart? Jordart beskriver vilken partikelsammansättning jorden har. Man kan prata om en sandig jordart eller en lerig jord. Jordens fasta material kan vara antingen mineralpartiklar och eller organiskt material. Jordar med mycket organiskt material kallas också för mulljord eller kompostjord.
Mineralpartiklar är olika fraktioner av bergarter som vittrar sönder. Allt ifrån stora stenar ned till små små lerpartiklar som inte är större än tusendels millimeter. Mineraljordar är uppbyggda av olika bergarter som kvarts, fältspat, glimmer, hornblände, pyroxen mfl. Mineralerna innehåller precis som namnet antyder förutsättningar att förse växtbädden med mineraler som alla växter behöver i olika grad. Exempel på mineraler är kalium, kalcium, magnesium med flera. Mineraljordar kan innehålla stora partiklar eller riktigt små små partiklar. När det är små partiklar kallas det lerjord och vid större partiklar blir det en sandjord.
Organiskt material i mulljordar är döda växt- och eller djurdelar. Det kan vara allt ifrån torv som lagrats i syrefattiga miljöer i hundratals år till dagsfärsk kompost. Torv kan antingen vara kärrtorv som är något mer näringsrik än vitmossetorven som är näringsfattig. Kompostens näringshalt kan variera stort beroende på vad som komposterats.
Mineraljord eller mulljord?
Man kan prata om mineraljordar eller mulljordar. Mineraljordar har då större andel mineral än en mulljord som har mer organiskt material. Hur sammansättningen ser ut och hur stora partiklarna är i jorden påverkar vad det är för typ av jordart.
Mulljordar är uppbyggda av större andel torv eller kompost än en mineraljord. Torvjordar består av halvförmultnade växtdelar som brutits ned under mycket lång tid i syrefattiga förhållanden. Torvjordar har stor förmåga att hålla vatten- ungefär som en tvättsvamp. De kan också vara väldigt torra om de torkar ut helt. Det är oftast en torvjord i någon form när du köper jord på säck.
Kompostjord är en typ av mulljord uppbyggd av nedbrutna växtdelar. Oftast ganska grova växtdelar. Barkflis som får förmultna blir barkmull och så småningom kompostjord. Ibland är komposten också en blandning av stallgödsel, som gör den mer näringsrik. Läs gärna mer om kompostering i det här blogginlägget. Numera finns det även kompostjordar att köpa på säck i de flesta trädgårdsbutiker, som ett alternativ till torvjordsbaserade jordblandningar.
Mineraljordar finns kanske inte direkt i handeln men det är en naturlig del i marken eller jorden där du befinner dig. Sammansättningen av mineraler skiftar runt om i landet beroende på vilken bergart som är vanligast just där din jord finns.
De allra flesta naturliga jordar är en blandning av mineraljord och mulljord. Om det organiska innehållet i en jord är under 2% ses den som mullfattig och kan ha en betäckning mf. Är innehållet mellan 6-12% är det istället en mullrik jord, mr. Är det så mycket som 20-40 % är det en mineralblandad mulljord, xM. Sedan finns det ett antal ytterligare graderingar på skalan.
Lerjord eller sandjord?
De allra flesta naturliga jordar är en blandning av små lerpartiklar och sandkorn. Lerjordar brukar ibland anges med en procentsats som talar om HUR stor lerhalten är. Styv lerjord har en lerhalt på över 40%. Men det finns lerjordar där lerhalten ”bara” är 10-25%. Om lerinnehållet är under 10% kallas jorden även för silt. En sandjord har oftast inte någon nämnvärd inblanding av lerpartiklar.
Vad har det här för betydelse egentligen? Jo mineralhalten ger stadga och stabilitet i jorden utöver att det förstår tillför just mineraler. Mullhalten ger fuktighetshållande egenskaper och kan bidra till strukturen. Hur näringsrik eller näringsfattig den är hänger samman med partiklarnas storlek och ursprung.
Jordens struktur och förmåga att innehålla porer
Jordens struktur beskriver hur de enskilda partiklarna är bundna till varandra, som större eller mindre klumpar i olika fasthet. Istället för klumpar, säger man även aggregat. Tänk en plöjd åker – där ligger det aggregat som speglar vad det är för strukturell kvalitet på matjorden som bearbetats. Är det stora fasta klumpar som ligger över längre tidsperiod är det förmodligen en lerjord. Detta eftersom en lerjord med små små partiklar har lättare för att binda samman och skapa klumpar eller aggregat.
Med en sandjord är det tvärtom. De större partiklarna i en sandjord fäster inte lika lätt vid varandra. Man brukar säga – sanden rinner genom fingrarna. Till motsats till en lerjord där du kan rulla små jordkorvar i handflatorna. Det är oftast större porer i en sandjord än i en lerjord.
Faktorer som påverkar jordens struktur
Daggmaskarna äter sig framåt i jorden och lämnar efter sig gångar och näringsrik avföring. Så inte bara ökar de mängden porer utan tillför också näring. För att få mer daggmaskar behöver man tillsätta organiskt material till jorden. Löv, kompost eller gräsklipp är exempel på organiskt material.
Dessutom påverkar dränering jordens struktur. Genom att dränera jorden blir det mer luft i porerna. En luftig jord påverkar hur strukturen eller jordens aggregat ser ut. Mycket vatten i en lerjord gör den kompakt och syrefattig.
Sedan påverkar växtligheten också strukturen. Det eftersom växter suger upp vatten och rötternas storlek och spridning i jorden påverkar sammansättningen mellan porer och partiklar.
Kemisk påverkan kan också påverka strukturen. Genom tillsatser i form av till exempel kalk, som ändrar balansen i näringssalterna i jorden och på så vis ändrar jordens förmåga att binda vatten.
Frost och tjäle påverkar också jordens struktur. När vattnet i marken fryser expanderar det och förändrar markens struktur. Likaså när det är varmt avdunstar vatten och ger mer luft i porerna.
Porernas betydelse i en jord
Porer – vad har de för betydelse? Utan porer kan det varken finnas luft eller vatten i en jord. Luft och vatten är lika viktigt för växter som det är för oss människor och det behöver finnas i jorden. Beroende på hur mycket porer det finns och också hur stora porerna är i relation till det fasta materialets typ av sammansättning får man olika jordarter. Ju större partiklar i det fasta materialet desto större porer. Ju mindre partiklarna i jorden är, desto tätare struktur och mindre porer.
Porernas antal och storlek påverkar hur känslig jordarten är för packning eller kompaktering. Den kan vara lös eller packad och framför allt kan den tack vare sin sammansättning lättare bli packad eller förbli packad. En lerjord med väldigt små partiklar kan tex bli så hårt packad att den blir näst intill utan porer. Det innebär att en lerjord kan bli nästintill vattentät, ogenomtränglig för vatten och luft. En sandjord kan i stället vara så porös och genomsläpplig att den blir väldigt torr och näringsfattig.
Vad har jorden för syfte?
Om vi utgår från att man vill ha något som ska växa i jorden behöver jorden erbjuda vatten, näring, fotfäste, syre och helst inte ge några sjukdomar.
Vatten tänker nog de allra flesta på, även om vi kanske inte alltid säkerställer en ”lagom” nivå. Kanske underskattar vi behovet vid nyetablering och vattnar för lite? Kanske tror vi att växterna är tåligare än vad de faktiskt är vid översvämningar och förstår inte att det kan leda till syrebrist för rotsystemet?
Jordens näringsinnehåll
Näring består av dels mineraler – olika bergarter vittrar sönder och som bryts ned. Mineralerna tillför kalium, magnesium och järn med flera ämnen till jordarna. Vilka mineraler som finns i jorden beror på vilka bergarter som är grunden och som vittrar sönder. Näring tillförs också organiskt genom växtdelar som förmultnar, kompost eller olika former av djurspillning. Hur näringsrikt beror på vilka växtdelar som hamnar i komposten eller vilken typ av spillning.
Svampar är också bidragande till förutsättningar för näringsupptag – genom sitt mycel påverkar de strukturen i jorden och framför allt hur och vad växterna kan tillgodogöra sig näringen. Olika växter lever i symbios med olika mycel. Så tillgång till rätt ”medhjälpare” i jorden i form av mycel är viktigt för växterna att utvecklas på ett bra sätt. Vad jorden har för pH-värde alltså hur kemiskt sur eller basisk den är påverkar tillgången till vissa mineraler. Olika växter har olika förutsättningar beroende på markens pH värde i sin förmåga att ta upp mineraler.
När det gäller näring så vill man gärna undvika konkurrens– konkurrens kring näringen. Konkurrensen kan vara från ogräs eller invasiva arter som är snabbare i sin etablering och hinner före med att ta upp näring.
Tillgång till vatten och luft i en jord
Tillgång till vatten och luft hänger ihop med hur stora och mycket porer det finns i jorden. Vad jorden har för struktur. Något som kraftigt försämrar förutsättningen för vatten- och luftporer är markpackning. Beroende på hur fina partiklarna är, är jordarterna olika känsliga för markpackning. Är det för lite och för små porer finns det risk att det blir för hög andel vatten och för lite syre. Är det för små porer för vatten kan det bli svårt för växterna att komma åt det och de vissnar trots att jorden egentligen är våt. Ett sätt att få bra förutsättningar för porer och därmed vatten och luft är ett rikt mikroliv i jorden och framför allt mycket daggmaskar.
Jorden erbjuder fotfäste åt växterna
Fotfäste låter väl självklart. Men det finns otaliga faktorer som påverkar om växten får det fotfäste som växten behöver. Det är såklart stor skillnad på en maskros eller en gran i vilket behov av fäste de har. Men typ av jord, typ av struktur i marken och tillgång till näring påverkar förutsättningar för att breda ut rötter i den utsträckning som växterna behöver för att få tillräckligt fotfäste.
Jordartens förmåga att bilda aggregat och dess stabilitet är en faktor. Geotekniska egenskaper, alltså vilka korn som finns i jorden och deras inbördes friktion, påverkar hållfastheten. Man pratar om friktionsjord eller kohesionsjord. I en kohesionsjord kan det uppstå skred när finkornig jord glider iväg i stora stycken.
Jorddjupet påverkar såklart också möjlighet till fäste. Ett stort jorddjup kan vara svårt för växterna om det inte finns tillräckligt med porer som säkerställer tillgång till luft och vatten. Eller om marken är för hårt packad. Har en för tät struktur. Ett grunt jorddjup kan å andra sidan erbjuda överraskande fäste om det är tillräckligt stort i sidled i relation till växtens utbredningsförmåga.
Sjukdomar i jorden kan vara virus av olika slag eller svampmycel som är kontraproduktivt till det man vill odla. Växter som kål och vitlök kan vara bärare eller orsak till virus. Men det är ett helt annat kapitel/blogginlägg.
Sammanfattningsvis om jord i trädgård och utemiljö
Jord består av fast material och porer. Bäst är om det är balans mellan material och porer. Annars kan jorden vara för torr/blöt eller för näringsfattig/syrefattig.
Fast material är antingen mineral från olika bergarter eller organiskt material från kompost eller växtdelar som barkmull, gräsklipp eller löv.
I porerna finns det antingen vatten eller syre. Rötterna behöver både ock i rätt balans. Vissa växter tål mer eller mindre av det ena eller andra.
Jordens struktur talar om vad den har för konsistens eller vad den kan bilda för aggregat. En lerjord har en mer tät struktur och kan bilda större aggregat. Vissa jordar har känsligare struktur och kan lättare bli syrefattiga eller för torra.
Genom att jordförbättra kan du påverka jordens sammansättning av partiklar liksom påverka jordens struktur. Läs mer om jordförbättring i det här blogginlägget.
Genom att arbeta på rätt sätt med din jord får du en vackrare och mer lättskött trädgård. Därför behöver du förstå vad du har för jord. Så att du lättare kan välja växter som trivs och utvecklas på ett bra sätt. Kontakta gärna oss om du vill ha hjälp med att förstår vad du har för typ av jord.
Vill du lära dig mer om jordtyper och hur de fungerar så kan vi ge utbildningar i ämnet. I utbildningen kring jordkunskap går vi också igenom jordförbättring, branschens definitioner av olika typer av jordar samt olika typer av växtbäddar. Exempelvis bjälklagsplanteringar, skelettjordar eller kontakta oss så berättar vi mer.
