Arbetet mot invasiva främmande växter handlar om betydligt mer än att känna igen enskilda arter. För att begränsa spridningen behövs kunskap om arterna och deras spridningsvägar, gällande lagstiftning, rätt åtgärdsmetoder och hur arbetet ska planeras och följas upp över tid.

Green Spaces har under flera år erbjudit utbildning inom invasiva främmande växter för yrkesverksamma. Nu tar jag nästa steg genom ett samarbete med Civisto, som utvecklat ett digitalt systemstöd för kommuners arbete med invasiva främmande arter.

Målet med samarbetet är att kombinera oberoende expertkunskap och utbildning med bättre verktyg för inventering, prioritering, åtgärder och uppföljning. På så sätt kan de resurser som läggs på invasiva främmande växter användas mer effektivt och bidra till att skydda den biologiska mångfalden.

Utbildning om invasiva främmande arter för yrkesverksamma

Green Spaces erbjuder utbildning och fackkunskap om invasiva främmande växter för bland annat kommuner, fastighetsbolag, kyrkogårdsförvaltningar och företag inom grönyteskötsel. Utbildningen kan genomföras för en organisation eller individuellt via Green Spaces Academy.

Min utbildning om invasiva främmande växter ger kunskap om bland annat artidentifiering, lagstiftning, spridningsvägar, förebyggande arbete, val av åtgärdsmetod och hur olika arter behöver hanteras.

En viktig del av mitt arbete är att utbildningen är oberoende. Green Spaces företräder inte någon särskild bekämpningsmetod, produkt eller entreprenör. Åtgärder behöver i stället bedömas utifrån art, växtplats, spridningsrisk, lagstiftning, tillgängliga resurser och målet med insatsen.

Kunskapen behöver också finnas i flera delar av organisationen. Den som upptäcker en invasiv växt behöver veta vad hen ser och hur fyndet ska hanteras. Den som planerar eller beställer en åtgärd behöver kunna göra andra bedömningar. Entreprenören som utför arbetet behöver i sin tur förstå hur växtmaterial, jordmassor, maskiner och transporter kan bidra till fortsatt spridning.

Systematiskt arbete mot invasiva främmande arter

Under mina utbildningar återkommer frågor som inte enbart handlar om arterna. Var finns bestånden? Vem äger marken? Vilka bestånd bör prioriteras? Vilka åtgärder har redan genomförts? När behöver platsen följas upp och hur dokumenteras resultatet?

Vid vissa åtgärder finns dessutom särskilda krav på information och dokumentation. Vid användning av växtskyddsmedel kan det exempelvis krävas information till allmänheten och dokumentation av behandlingen. Sådan dokumentation kan kopplas till den aktuella åtgärden i systemet.Det är frågor som blir särskilt viktiga för kommuner och andra organisationer som förvaltar stora markområden och samtidigt behöver förhålla sig till fynd på andra fastigheter.

Här såg jag en tydlig koppling mellan min egen kunskap och det arbete som görs av Civisto.

Civisto har utvecklat ett digitalt systemstöd för kommuners arbete med invasiva främmande arter. Systemet kan samla information om fynd, fastigheter, prioriteringar, åtgärder och uppföljning. Det skapar förutsättningar för ett mer sammanhållet arbetsflöde från upptäckt av ett bestånd till genomförd åtgärd och fortsatt uppföljning.

Samarbetet mellan Green Spaces och Civisto kombinerar därför två delar som jag ser som viktiga: ett system som hjälper organisationen att strukturera arbetet och den kunskap som behövs för att fatta välgrundade beslut och genomföra åtgärder på rätt sätt. Att systemet dessutom kan lagra dokumentation och ge information kring vad som gjorts och vad som återstår är viktigt för att få kontinuitet och kunna fullfölja de bekämpningsinsatser som påbörjas.

Att veta var en invasiv främmande växt finns är bara början

Rapporterade fynd är ett viktigt underlag. Allmänheten kan rapportera fynd av invasiva främmande arter via invasivaarter.nu. Uppgifterna blir en del av den kunskap som finns om arternas förekomst och spridning.

Civisto kan använda fynduppgifter från Artportalen som underlag i kommunernas arbete. När ett fynd sedan granskas i fält kan kommunen verifiera förekomsten och dokumentera beståndets faktiska position och utbredning. Observationer från inventeringar och återbesök kan i sin tur rapporteras tillbaka till Artportalen. På så sätt kan kommunernas praktiska arbete också bidra till en mer aktuell gemensam kunskapsbild.

Men ett fynd på en karta är inte samma sak som en färdig åtgärdsplan.

För att gå vidare behöver man exempelvis bedöma vilken art det är, beståndets omfattning och spridningsrisk, vilken mark som berörs och vem som äger den. Därefter behöver lämplig åtgärd väljas och arbetet följas upp. För vissa arter kan uppföljningen behöva fortsätta under många år.

Fastighetsgränser är också en viktig del av arbetet. Ett bestånd kan sträcka sig över flera fastigheter och bekämpningen behöver då kunna samordnas mellan berörda markägare. Civisto använder Lantmäteriets fastighets- och ägaruppgifter för att identifiera vilka fastigheter som berörs och vilka markägare som kan behöva kontaktas. Det gör det enklare att samordna insatser över fastighetsgränser.

Mer information om fastighetsgränser finns hos Lantmäteriet – Hitta gränser.

Artkunskap påverkar valet av åtgärd

Olika invasiva främmande växter kan inte hanteras på samma sätt. Artens biologi och sätt att sprida sig påverkar både vilka åtgärder som är lämpliga och vilka risker själva arbetet kan innebära.

Kunskapsläget och regelverket fortsätter dessutom att utvecklas. Naturvårdsverket arbetar nu med föreskrifter om hanteringsåtgärder för jätteloka, jättebalsamin, parkslide, jätteslide och hybridslide. Föreskrifterna ska precisera vilka åtgärder som ska vidtas för respektive art och var i landet de ska genomföras. De planeras träda i kraft våren 2027 och Naturvårdsverket ska även ta fram hanteringsprogram med vägledning om hur föreskrifterna ska tillämpas.

Jätteslide är ett tydligt exempel. Arten kan spridas vegetativt från små växtdelar och kräver därför stor försiktighet vid bland annat grävning, hantering av jordmassor och transport. Jag har tidigare skrivit mer om arten i Invasiva främmande växter – jätteslide.

För den som vill börja från grunden finns också mina tidigare artiklar Ogräs eller invasiv växt – vad är skillnaden? och Ogräs eller invasiv främmande art på din tomt?. Genom att ha rätt kunskap och anpassa insatsen efter arten och platsen blir arbetet så mycket mer effektivt.

Green Spaces och Civisto samarbetar kring invasiva främmande arter

Samarbetet med Civisto är för mig en naturlig fortsättning på det arbete jag redan gör inom utbildning om invasiva främmande arter.

Min roll är framför allt att bidra med kunskap om växterna, lagstiftningen och de praktiska förutsättningarna för att förebygga spridning och genomföra åtgärder. Jag kan också bidra med erfarenheter från utbildningar och de frågor och problem som yrkesverksamma möter i sitt dagliga arbete. Jag har dessutom följt bekämpningsmetoder och insatser över flera år, framför allt för arter inom släktet Reynoutria. 

Tillsammans kan Green Spaces och Civisto bidra till att överbrygga avståndet mellan fynddata, planering och det praktiska arbetet ute på marken.

För mig är det också en fråga om biologisk mångfald. Invasiva främmande arter är ett av hoten mot biologisk mångfald. Att begränsa deras spridning kräver både långsiktighet och resurser. Därför behöver de insatser som görs bygga på kunskap, prioriteras där de kan göra nytta och följas upp över tid.

Målet är inte bara att göra mer, utan att få större effekt av det arbete som redan görs.

Behöver din organisation mer kunskap om invasiva främmande växter?

Green Spaces erbjuder utbildning och fackkunskap om invasiva främmande växter för bland annat kommuner, fastighetsbolag, kyrkogårdsförvaltningar och företag inom grönyteskötsel.

Läs mer om utbildning inom invasiva främmande växter eller kontakta Green Spaces för att diskutera vilken kunskap som behövs i din organisation.