Har du ogräs som är svåra att bli av med på din tomt kan det vara invasiv främmande art. Många ogräs är besvärliga att bli av med och andra måste du ta bort enligt lagen. Om det är invasiv främmande art du har enligt lagens definition har du en skyldighet att utrota den. Är det ogräs är det upp till dig om du vill ta bort det eller låta det få sprida sig. Ogräs är ju invasiva så begreppen kan vara svåra att hålla isär. Jätteslide är exempel på en jättefin växt som innebär jättestora problem, men är fortfarande bara ett ogräs som inte innebär en skyldighet att utrota den.
Jätteslide exempel på jättestort problem.
Jätteslide, Reynoutria sachalinensis tillhörs slideväxterna och är fantastiskt vacker. Den är också invasiv. Men den ingår inte i lagstiftningen för invasiva främmande arter, som gör markägaren skyldig att utrota den. Det är ändå ett problem när en växt som kan bli uppåt 5 meter hög sprider sig och dessutom är väldigt svår att bekämpa. Växten skuggar ut allt runt sig och blir ett hot mot den biologiska mångfalden. Ogräs eller invasiv främmande art spelar ingen roll – den är besvärlig och de flesta vill få bort den.
Precis som med sin kusin parkslide, Reynoutria japonica eller hybridslide Reynoutria x bohemica har jätteslide ett enormt rotsystem djupt ned i marken. Har den fått etablera sig ordentligt i flera år kan rotsystemet gå tre meter ned i marken. Det är dessutom ett system med rhizomer. Rhizomer är som växtens batterier eller energidepåer. Det betyder att rhizomerna dör inte bara för att de ovanjordiska delarna dör. Tvärtom – om de ovanjordiska delarna störs eller hotas så sprider den sig mer eller avvaktar tills det ”lugnat ned sig” och kommer tillbaka.
Varje rhizom eller rotdel har dessutom förmåga att rota sig och bilda en ny planta. Det krävs jättelite för att bli jättemycket. 0,2 gram rotdelar kan med tiden bli ett bestånd på flera hundra kvadratmeter av jätteslide. Det betyder att det är otroligt viktigt att inte röra växten och riskera att sprida växtdelar vidare som kan rota sig på andra ställen. Trots att växten är ätlig och 4-5meter långa stjälkar kan vara fantastiskt roliga att leka med. Stjälkarna passar som svärd, metspön vid en bäck eller växtstöd till klätterväxter – med katastrofala följder. Lek och kreativitet kan innebära att växten får spridning vidare och orsakar ännu större problem.
Hur blir man av med ogräs eller invasiva främmande arter?
De allra flesta går att bekämpa mekaniskt eller genom täckning. Men man får vara envis, ihärdig och tålmodig. I vissa fall får man dessutom ha skyddsutrustning om växtsaften är giftig. Det är den hos till exempel jätteloka och tromsöloka. Det är exempel på två ogräs som är klassade som invasiva främmande arter. Men de har inga rhizomer och inte samma överlevnadsförmåga. På ett par år kan man bli av med den. Med slidearterna är det lite knepigare. Vem har tålamod i 10-15 år, eller kanske ännu längre? Vem har möjlighet att ta hand om växtavfallet från ett bestånd som är både 4-5 meter högt och kanske flera hundra kvadratmeter stort? Växtavfallet får ju absolut inte hamna på nya ställen. Deponera avfallet enligt naturvårdsverkets regler. Dubbla påsar i avsedda behållare på återvinningsstationerna.
Växtskyddsmedel till ogräs eller invasiva främmande arter.
I Europa och Sverige börjar vi tack och lov på mer och mer restriktioner kring skadliga växtskyddsmedel eller bekämpningsmedel. Vi vill undvika att människor eller djur kommer till skada. Med sorg kan vi minnas DDTs fruktansvärda effekter med nästintill utrotning av vissa rovdjur under 70-talet. Vi vill värna om den biologiska mångfalden och istället arbeta med naturligt växtskydd, växelbruk och växter ihop med djur som hjälper varandra i hållbara system. Men det är svårt på vissa växter. I Storbritannien har man i över 12 år forskat på hur man kan utrota slidearterna på det mest hållbara sättet. Resultaten pekar på att växtskyddsmedel är det mest hållbara- för just slidearterna. Bekämpning måste ske på rätt sätt och i rätt tid för att ge önskad effekt. Ogräs eller invasiv främmande art – här gäller det att använda rätt metod till rätt växt. I de allra flesta fall är växtskyddsmedel inte aktuellt.
Planera för att bekämpa ogräs och invasiva främmande arter.
Oavsett om det är ogräs eller invasiv främmande arter är det viktigt att veta hur, när och av vem för att nå bästa resultat. För invasiva främmande arter är det viktigt att avfallet hanteras på rätt sätt och att man använder skyddsutrustning om det behövs. Om du ska använda växtskyddsmedel kräver det flera olika tillstånd. Den som använder växtskyddsmedel måste vara certifierad och godkänd i att hantera medlen. De medel som används måste vara godkända av kemikalieinspektionen. De ska användas enligt de föreskrifter som är förknippat med godkännandet. Dessutom måste markägaren i vissa fall ansöka om dispens för att få använda medlen enligt kemikalielagstiftningen. För att det här ska fungera behöver man vara ute i god tid. Så även om jätteslide så här års varken skuggar eller växer vidare och sprider sig. Kan det vara lämpligt att nu avgöra en eventuell bekämpningsinsats och planera den.
Sammanfattningsvis om ogräs eller invasiv främmande arter.
Det kan vara svårt att veta vad som är ogräs och vad som är invasiv främmande art. Mer information finns på fritidsodlarnas riksförbunds hemsida eller naturvårdsverket. Databasen artfakta har bra fotobank med bilder för olika växter och information kring spridning. Här kan du också rapportera fynd. Vi kan gärna hjälpa till och ge utbildning kring vad som är invasiva växter enligt lagens mening och vad som är ogräs och hur de ska hanteras.
Det kan vara svårt att veta hur man ska få hjälp att bli av med besvärliga arter. Vi kan gärna ge råd om vilken lagstiftning som finns och vart du kan vända dig för att söka tillstånd eller hitta någon med rätt behörigheter. Kontakta oss gärna om du vill veta mer. Här kan du läsa ytterligare inlägg i ämnet.
