Jord och dess betydelse i en trädgård

För att förstå resultat ovan jord och varför en trädgård eller annan grön utemiljö är lättskött, frodig eller ger stor avkastning behöver man förstå jordens betydelse. Egentligen är det ju enkelt och självklart – det resultat man ser i växternas trivsel och utveckling beror på vad de har för förutsättningar i att växa.

Dels behöver man förstå vad jord är för något. Dels behöver man förstå syftet med jorden.

Vad är jord?

Om vi börjar med vad jord är kan man grovt säga att det är fast material och porer. Olika typer av jordar har olika sammansättning av fast material och olika strukturer.

Vad är då fast material? Jordens fasta material är mineralpartiklar och eller organiskt material. Mineralpartiklar är olika fraktioner av bergarter som vittrar sönder. Allt ifrån stora stenar ned till små små lerpartiklar som inte är större än tusendels millimeter. Organiskt material är döda växt- och eller djurdelar. Det kan vara allt ifrån torv som lagrats i syrefattiga miljöer i hundratalsår till dagsfärsk kompost.

IMG_20211104_155018JPG

Man kan prata om mineraljordar eller mulljordar. Mineraljordar har då större andel mineral än en mulljord som har mer organiskt material. Hur sammansättningen ser ut och hur stora partiklarna är i jorden påverkar vad det är för typ av jordart.

Porer – vad har de för betydelse? Utan porer kan det varken finnas luft eller vatten i en jord. Luft och vatten är lika viktigt för växter som det är för oss människor och det behöver finnas i jorden. Beroende på hur mycket porer det finns och också hur stora porerna är i relation till det fasta materialets typ av sammansättning får man olika jordarter. Ju större partiklar i det fasta materialet desto större porer. Ju mindre partiklarna i jorden är desto tätare struktur och mindre porer. Struktur vad är då det? Det är markens eller jordens konsistens kan man säga. Den kan vara lös eller packad och framför allt kan den tack vare sin sammansättning lättare bli packad eller förbli packad. En lerjord med väldigt små partiklar kan tex bli så hårt packad att den blir näst intill utan porer. Den kan bli nästintill vattentät, ogenomtränglig för vatten och luft. En sandjord kan i stället vara så porös och genomsläpplig att den blir väldigt torr och näringsfattig.

Vad har jorden för syfte?

Om vi utgår från att man vill ha något som ska växa i jorden behöver jorden erbjuda vatten, näring, fotfäste, syre och helst inte ge några sjukdomar.

Näring består av dels mineraler – olika bergarter vittrar sönder och som bryts ned. Mineralerna tillför kalium, magnesium och järn med flera ämnen till jordarna. Vilka mineraler som finns i jorden beror på vilka bergarter som är grunden och som vittrar sönder. Näring tillförs också organiskt genom växtdelar som förmultnar, kompost eller olika former av djurspillning. Hur näringsrikt beror på vilka växtdelar som hamnar i komposten eller vilken typ av spillning. Svampar är också bidragande till förutsättningar för näringsupptag – genom sitt mycel påverkar de strukturen i jorden och framför allt hur och vad växterna kan tillgodogöra sig näringen. Olika växter lever i symbios med olika mycel. Så tillgång till rätt ”medhjälpare” i jorden i form av mycel är viktigt för växterna att utvecklas på ett bra sätt. Vad jorden har för pH-värde alltså hur kemiskt sur eller basisk den är påverkar tillgången till vissa mineraler. Olika växter har olika förutsättningar beroende på markens pH värde i sin förmåga att ta upp mineraler.

När det gäller näring så vill man gärna undvika konkurrens– konkurrens kring näringen. Konkurrensen kan vara från ogräs eller invasiva arter som är snabbare i sin etablering och hinner före med att ta upp näring.

  IMG_20210711_102319JPG

Tillgång till vatten och luft hänger ihop med hur stora och mycket porer det finns i jorden. Vad jorden har för struktur. Något som kraftigt försämrar förutsättningen för vatten- och luftporer är markpackning. Beroende på hur fina partiklarna är, är jordarterna olika känsliga för markpackning. Är det för lite och för små porer finns det risk att det blir för hög andel vatten och för lite syre. Är det för små porer för vatten kan det bli svårt för växterna att komma åt det och de vissnar trots att jorden egentligen är våt. Ett sätt att få bra förutsättningar för porer och därmed vatten och luft är ett rikt mikroliv i jorden och framför allt mycket daggmaskar.

IMG_20211115_103035JPG

Daggmaskarna äter sig framåt i jorden och lämnar efter sig gångar och näringsrik avföring. Så inte bara ökar de mängden porer utan tillför också näring. Dränering kan också påverka jordens struktur. Sedan påverkar växtligheten också strukturen – de suger upp vatten och rötternas storlek och spridning i jorden påverkar sammansättningen. Kemisk påverkan kan också påverka strukturen. Genom tillsatser som ändrar balansen i näringssalterna i jorden och på så vis ändrar jordens förmåga att binda vatten. Frost och tjäle påverkar också jordens struktur. När vattnet i marken fryser expanderar det och marken struktur förändras.

Fotfäste låter väl självklart. Men det finns otaliga faktorer som påverkar om växten får det fotfäste som behövs. Självklart är det stor skillnad på vad en gran eller en maskros behöver för förutsättningar. Men typ av jord, typ av struktur i marken och tillgång till näring påverkar växtens förutsättningar att breda ut sina rötter i den utsträckning som krävs för att få tillräckligt fotfäste.

IMG_20210711_085749JPG

Sjukdomar i jorden kan vara virus av olika slag eller svampmycel som är kontraproduktivt till det man vill odla. Växter som kål och vitlök kan vara bärare eller orsak till virus. Men det är ett helt annat kapitel/blogginlägg.

Genom att förstå vad du har för jord blir det lättare att välja växter som trivs och utvecklas på ett bra sätt. Vilka växter som väljs och vad de har för krav listas i en växtlista. Vill du läsa mer om växtlista kan du läsa här. Genom att ta hjälp med trädgårdsdesign, trädgårdsplanering eller rådgivning kan du också få hjälp med att ta reda på vilka växter du ska satsa för att få bäst resultat.