Framtidens växtbäddar och material och biologisk mångfald i stadsmiljöer

Framtidens växtbäddar och material var titeln på FORs (Fritidsodlarnas riksorganisation) yrkesseminarie på Nordiska trädgårdar förra veckan. John Little från the Grass Roof Company, Peter Korn från Klinta trädgård och Gustav Älgå från Örebro kommuns Parkenhet. Det var en intressant förmiddag där traditionell fokus på matjord och ett standardsortiment av växter ifrågasattes. 

Alla tre har på olika sätt gjort anläggningar som avviker från det som generellt förespråkas. Ingen av dem har använt en jord som motsvarar det som kallas ”trädgårdsjord” eller följt de föreskrifter som finns i AMA som ger riktlinjer för anläggningsjordar lämpliga för olika typer av terasser. Alla tre har egentligen gjort sina annorlunda anläggningsmetoder utifrån olika syften. John Littles utgångspunkt var att dels skapa biologisk mångfald, dels få en mer göra hårdgjorda miljöer mer gröna i framför allt områden med lägre ekonomi för anläggning och inte minst för skötsel. Peter Korns utgångsläge var för att tänja härdighetsgränserna för sällsynta alpina växter i växtzoner där de egentligen inte skulle ha en förutsättning att utvecklas. Gustav Elgå har haft en utmaning i att göra anläggningar på mark som har en väldigt hög lerhalt och i och med det skapar utmaningar för att få en bra utveckling för vegetation. 
mini_IMG_20220401_092655JPG

John har en bakgrund i grönyteskötsel och uppmärksammade över tid hur det fanns betydligt fler olika växter och inte minst djurliv i olika former i de ytor som var mer eller mindre skräphögar, tippar eller material som inte innehåller någon näring. Kort sagt mer biologisk mångfald i det som fått utvecklas på egen hand i substrat som inte är näringsrikt. 

mini_IMG_20220401_142709JPG

Peter började med att plantera i fet jord och en halv meter med hästgödsel. Växterna blev otroligt stora men de flesta övervintrade inte. Han började studera stäppklimat i USA och centraleuropa som Armenien. Där det finns olika typer av bäddar, fuktiga i dalgångarna och torrare bäddar högre upp- där det blev torrare och blåsigare. Hans fokus blev att återskapa de torra, blåsiga och karga förhållandena för att få de vildarter av växter som han fascinerades av att överleva. Han har som säkert många vet, utvecklat en metod att odla i ren sand. Det ska vara natursand i en viss fraktion och ingen som helst humus. Det betyder att växter som inte frösås i sandbädden tvättas rena från all jord i rotsystemen innan de planteras. Hans slutsatser är att den mykorrhiza som finns i natursand som vid tillförsel av organiskt material lägger kraft på att bryta ned det organiska materialet istället samarbetar med växternas rotsystem.  Det samarbetet resulterar i kraftigare rotsystem och att växterna etableras och klarar sig bättre.  Han har också gjort flera olika testbäddar med olika substrat bland annat av krossat tegel, leca eller lavasand men även natursand blandat med krossprodukter, biokol eller med block av återvunnet glas som har låg densitet och kan användas för att bygga upp bäddar på tex tak där det behöver vara låg vikt men man ändå vill ha djupare bäddar.   Det fungerar för det flesta växter och platser men ibland behöver näring tillföras. 

mini_IMG_20220401_161110JPG

Gustav Elgås projekt där han samarbetat med bland annat Peter Korn utgick från ett behov av att förändra lekmiljöerna i Örebro. De var sterila med färgglad lekutrustning som främst tilltalade de allra yngsta barnen. Lekplatserna saknade lockelse och utmaning till äldre barn och var inte heller tilltalande för föräldrar. Det var ett platt och kalt landskap. Efter flera studieresor till bland annat England och Danmark föddes ideer kring att anlägga mer naturlika platser för att stimulera barns behov av att upptäcka, röra sig och interagera med det som finns på platsen. Eftersom Örebro är platt och består av lera började man fundera på hur man kunde bygga upp nivåer och skapa kullar. Detta gjordes genom att ta emot schaktmassor från andra byggprojekt som annars skulle skickats på deponi. Med schaktmassor kom frågan hur de skulle få växter att etablera sig i den typen av material som inte är optimal och där kom Peter Korn in med sin kunskap.  

Sammantaget kan man väl säga att i de fall det finns en bra jord så använd den. Om det inte finns bra förutsättningar fundera först och främst på hur det som redan finns kan användas och använd växter och anläggningssätt som passar förutsättningarna i stället för att frakta dit jordmassor från andra ställen i syfte att ”jordförbättra”. Det finns egentligen växtmaterial för alla typer av jordar eller avsaknad av ”jord” om man väljer att se magra sandanläggningar – som att de saknar jord. Tänk i stället på att vid magra förhållanden eller sandunderlag på att välja tåliga pionjärarter som kan etablera sig med den typen av förhållanden.

Alla tre föreläsarna lade också stor vikt på att man måste se på skötselbudget och skötselinsatser vid projektering och anläggning. Så ofta har de mött anläggningar som inte haft skötsel som en viktig förlängning av platsens fortlevnad. Det resulterar alltid i att det blir ett dåligt resultat på sikt. Det är viktigt att involvera de som ska sköta och förvalta en plats vid anläggningen och helst även i projekteringsstadiet. Det ska budgeteras för skötsel för att bevara platsens intention. Lägg hellre mindre budget på projektering och var delaktig under anläggningen för att hålla nere projekteringskostnaden och var flexibel under anläggningen och säkerställ en budget för skötsel.

Temat för eftermiddagen var Biologisk mångfald – förutsättningar i staden

I stort var eftermiddagen en repetition av det som presenterades under förmiddagen. Det var samma tre föreläsare som gick igenom i princip samma projekt. Det lades lite mer fokus på att välja arter som gynnar insektslivet. Att de anläggningar man gör bör ha förutsättningar både i marken genom öppna jord- eller sandytor för humlor och solitärbin samt insektshotell integrerade i den miljö man anlägger. Det kan vara insektshotell i en skylt för en plats som görs i trä – där man borrar hål. Det kan vara insektshotell som väggar i cykel eller renhållningskärlsgarage. Hur viktigt det är att även ta med lökar som blommar tidigt på säsongen samt trädarter som tex Salix som blommar tidigt. 

Att det är viktigare att välja en mångfald av växter eller arter snarare än att välja en monokrom plantering med stora ytor av samma växt. 

Att vi behöver förändra vår syn på vad som är ”snyggt” – att vi behöver tillåta ytor inne i städerna som är ”vildväxta” eller i vissas ögon ”ovårdade”. Man kan genom att hålla kanter och ramar prydliga som tex staket runt om eller en klippt kant eller klippt gång genom en högvuxen gräsyta visa något som kallas ”cues to care”. Uttrycket syftar på att en yta eller ett lanskap sköts om på ett omsorgsfullt sätt för att möta kulturella förväntningar på skötsel. Utmaningen för att tillgodose biologisk mångfald i tätbebyggda områden kan ligga i att få människor att dela samma syn på hur en yta för biologisk mångfald ska skötas och hur den får se ut. ”Vildvuxet” uppfattas lätt som ”ovårdat”. Artrikedom kan ses som ogräsodling. Men för att få en större variation och rikedom i insekts- och djurlivet krävs även variation och artrikedom bland växterna. 

Detta är egentligen inget nytt i sig – men utmanar den gängse synen på hur planteringar och allmänna ytor ska se ut och skötas. Samma utmaning möter Örebro när de väljer att anlägga lekytor utifrån barnens perspektiv och behov av att utforska och interagera i miljön. När planteringsytor beträds och utforskas, kvistar och grenar används i lek och tillfälliga installationer görs kan det lätt uppfattas som skräpigt samt att om det sker i en växtmiljö som inte tål hanteringen ger det ett slitet intryck. 

Frågan på hur vi kan förändra vår syn på hur en utemiljö ska se ut – hängde lite i luften och lämnades obesvarad – kanske kan den bli tema på nästa seminarie? Hur får vi acceptans för en biologisk mångfald i stadsmiljöer? Hur får vi en samsyn på hur det kan se ut för att gynna en artrikedom för både växter och djur?

Vill du ha hjälp med att se förutsättningar att planera vegetation utifrån den jord du har eller är du intresserad av hur du kan få ökad biologisk mångfald? Kontakta oss så kan vi ge dig tips på hur du kan gå vidare utifrån dina förutsättningar.