Floriaden - Eco district biologisk mångfald

Bjälklagsanläggningar och lättjordar för krävande utemiljöplanteringar

För att komma till Eco district går man direkt höger där du kommit in på Floriadens område. Gå förbi det stora växthuset och korsa över motorvägen A6. Redan när du går över motorvägen blir det intressant – åtminstone för en trädgårdsdesigner som jag är nyfiken på bjälklagsplanteringar och vilka växter som kan växa i riktigt extrema förhållanden som en grund växtbädd och extremt vindutsatt läge som en bro är. På bron över motorvägen finns stora planteringar i cortenstålssarger som är ca 50-60 cm djupa och om man viker undan växterna ser man vad de har fyllt i bäddarna. För det är ju så med allt som växer att det är helt beroende av vad som döljer sig under markytan. I det här fallet kan man se att de har fyllt bäddarna med jord och substrat.

mini_IMG_20220512_100710JPG

Jag hade gärna önskat att de hade satt ut lite mer information om vad som döljer sig i bäddarna men min gissning utifrån vad jag ser – så är det pimpsten och möjligtvis leca. Trädgårdsarkitekter som vill göra bjälklagsplanering och vill göra en bjälklagsjord enligt svenska recept så finns det inget färdigt recept angivet i AMA – som är ett svenskt beskrivningsverktyg för anläggningar. Däremot finns det information bland annat i Gröna takhandboken och vissa leverantörer som Bara Mineraler eller Hasselfors. Substratmängden avgörs såklart av vilket substrat du väljer och det påverkas i sin tur av vad bjälklaget har för bärighet, vilken vegetation du vill använda i trädgårdsdesignen och substratets egenskaper. Ofta brukar man rekommendera 40 volymprocent av pimpsten vid bjälklagsjord eller typ C jord som det också kallas. Här vill jag nog säga att det var betydligt mer än 40% i jorden som använts. Nu kunde jag förstås inte gräva ner på djupet, men det jag kunde se överraskade i att det var betydligt mer pimpsten än jag hade förväntat mig.

Växter att planera in i blåsiga och riktigt utsatta lägen i stadsmiljö

Vad hade de då planterat i lådorna? Landskapsarkitekterna bakom planderingen av utemiljön här har använt stora sjok med snöbär som marktäckande buskar Symphoricarpos chenaultii ’Hancock Carpet’ en selektion framtagen i Nederländerna 2013. Den ska vara extra täckande och har iögonfallande röda grenar och smalare blad, 15-25 mm, och har mörkröda nästan purpurfärgade bär till hösten. 

mini_IMG_20220512_100635JPG

Sedan som mellanskikt används fläder i olika färgbladsvarianter Sambucus nigra ’Jdeboer001’ (Golden tower) – gulbladig variant samt ’Eifel01’ (Black tower) – mörkt rödbladig variant. 

mini_IMG_20220512_100611JPG

Fint att använda fläder i trädgårdsplanering för utsatta lägen– det är ju en tålig buske samtidigt som den erbjuder blommor för pollinerare och människor (saft) och även bär till fåglar eller marmelad. Återigen som på så många andra ställen på Floriaden, läs gärna fler inlägg från Floriadens område Utopia, Green Island eller Urban district, använder man också flera olika bladfärger och sorter inom samma växt. Utöver gul- eller rödbladig finns det ju vanlig grön fläder eller med variegerade blad som är tvåfärgade gröna och vita. Sedan använde man också Salix exigua- coyote willow eller sandbar willow – svårt att hitta något på svenska om den här sorten – den verkar förekomma i nordamerika vid flodbanker som tidvis översvämmas. Kan detta vara en videsort vi får se om ett antal år i plantskolorna här i Sverige?

 

Träd för urbana skogar och som samtidigt gynnar biologisk mångfald

Man möts av träd som kan lämpa sig för urbana trädplanteringar eller urbana ”skogar” det föreslås willow – vide och pil samt Tetradium daniellii koreanskt biträd. Man får veta hur viktig linden är genom sin rika blomning och generösa innehåll av nektar och pollen som attraherar bin och fjärilar. Även bladen är källa till mat för insekter. De trivs bra i stadsmiljö och vissa sorter har stora blad och kronor som bidrar med viktig skugga som varma sommardagar och dessutom kan filtrera partiklar– vilket dessutom bidrar till en hälsosam livsmiljö. Lind kan planteras både som solitärer i skog, park eller i grupper eller alléer i stadskärnor. 

Det jag tar med mig under promenaden framåt är olika sätt att skydda trädstammar. 

IMG_20220512_101854 justeradJPG

Vi sätter ofta upp vanliga i plast men varför inte variera sig och i stället använda vassmattor eller juteväv? 

IMG_20220512_101957 justeradJPG

Här finns också exempel på vitmålade trädstammar. 

IMG_20220512_103040 justeradJPG

Detta är en gammal sed för att skydda trädstammar mot flera olika saker. Dels genom att borsta rent och måla så minskar man möjlighet för parasiter att få fäste i trädets bark. Dels får stammen genom den vita färgen lättare att stå emot frostsprängningar tidigt på våren. När solen värmer upp den kalla stammen absorberas värmen av barkens mörkare färg – det blir stora temperaturskillnader i stammen på solsidan jämfört med skuggsidan vilket påverkar savstigningen ojämt och kan orsaka frostsprickor. Vit färg reflekterar solstrålarna och det blir inte lika stor uppvärmning på solsidan av stammen som på en omålad stam. Blandar man i kvartssand och eller benmjöl i färgen så sägs det också avskräcka kaniner och harar för att gnaga på barken. Färg och färg – i huvudsak är det kalk som blandas med lim och vatten och stryks på träden.

I en visualisering i form av lastpallar försöker man tydliggöra hur mycket biodiversiteten har minskat de senaste 300 åren. 

mini_IMG_20220512_101451JPG

Man menar att det sedan år 1700 i Europa finns hälften så många arter av växter, djur, mikroorganismer och svampar. Speciellt insekterna har det svårt eftersom de inte längre kan hitta mat och skydd. Insekterna har en viktig roll i näringskedjan som om det inte finns förutsättningar för dem att hitta boplatser påverkar det så många andra arter. 

mini_IMG_20220512_101602JPG

Som besökare uppmanas vi att bidra med att bygga ett stort insektshotell genom att bidra med kvistar i och mellan lastpallarna för att vi alla ska hjälpas åt att bidra till den biologiska mångfalden i Floriaden.

Flera exempel på vackra och kreativa insektshotell finns längre fram längs Eco District, för att hjälpa nyttodjur i trädgården. 

mini_IMG_20220512_103215JPG

Så mycket insektshotell det finns överallt på Floriaden –jag kan säkert göra ett eget inlägg om det framöver

mini_IMG_20220512_102908JPG

Fågelholkar och insektshotell för att bjuda in biodiversitet i trädgårdsdesign

När man sedan kommer ner längs Eco District får man först se ett riktigt höghus för fåglar. Inspirerande – varför nöja sig med en fågelholk när man kan sätta upp ett hundratal?

mini_IMG_20220512_100805JPG

När man vandrar vidare kan man läsa om hur vissa fågelarter som backsvala och kungsfiskare är beroende av sandbanker för att sina häckningsplatser. 

backsvalajpg

Kungsfiskarejpg

Så hur kan man bidra genom att vid åar, bäckar och andra vattendrag skapa lodräta standbrinkar för att underlätta detta? Oftast tänker vi ju på att sätta upp fågelholkar och många vet dessutom att olika fåglar har lite olika krav på holkarna vad gäller till exempel ingångshålet. Men man kanske inte tänker på att man kan skapa boplatser genom att anlägga branta sandhögar eller brinklikande planteringar. Förutom att det kan bjuda in dessa fågelarter som du kan läsa mer om på artdatabanken – kan det skapa höjdskillnader och dynamik i de planteringar man anlägger.

Längre fram längs Eco District är det stora ytor som väntar på att planteras förhoppningsvis är dessa inspirerande för besökare längre fram under sommaren. Tanken är att man här ska får inspiration kring olika färgteman.

mini_IMG_20220512_102441JPG

Utformning av hårdgjorda ytor i planering av stadsmiljö

Jag tittar också på gången jag går på och ser hur den ger en övergång mellan gräset och betongplattorna. Hur den medvetet är formad för att fånga upp dagvatten och leda den vidare.

mini_IMG_20220512_103325JPG

Detta är något att tänka på när man planerar in stora hårdgjorda ytor. Vart vill du att dagvattnet ska ta vägen? Hur kan det ledas dit du vill ha det? Till en regnbädd, skelettjord med dagvattenfiltrering eller befintliga dammar?

Sammanfattningsvis är Eco District ett område där man kan se hur man kan anlägga växtbäddar på utsatta ställen som bjälklag eller broar. Du kan hitta information vilka träd som trivs och kan bilda skogar eller tillföra stort värde för insekter i tuff stadsmiljö. Det finns inspiration kring hur du kan vidga din syn kring boplatser för fåglar och insekter. Temat ”Growing green cities” för världsutställningen är extra tydligt på det här området av Floriaden trots att alla delar inte var planterade vid mitt besök i början av maj. Vill du läsa mer på det här temat läs gärna inlägget från föreläsning jag var på tidigare i våras av Peter Korn och John Little på Nordiska trädgårdar. Vill du ha hjälp med hur du kan få in mer biologisk mångfald och skapa boplatser för insekter och fåglar i din utemiljö eller trädgård så se gärna vilka tjänster vi erbjuder här och kontakta gärna oss så hjälper vi dig.

Signatur till blogginlgg med kontaktuppgifterjpg