Varför är det så viktigt att trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård? På Jordbruksverket kan man läsa följande motivering: Alla arter har ett egenvärde och därför en rätt att finnas till.
Många arter har stor betydelse för människan, till exempel genom nyttor som pollinering av grödor och att de håller efter skadeinsekter.
Människor uppskattar och mår bra i ett artrikt och varierat landskap.
Biologisk mångfald är en försäkring inför framtida behov. Det är till exempel fortfarande mycket vi inte vet om vilken roll olika arter spelar i ekosystemen. Torråret 2018 visade till exempel att äldre växtsorter klarade torkan mycket bättre än moderna sorter.
Det finns en konvention om biologisk mångfald. Ett FN-fördrag. The convention on biological diversity. Sverige har ratificierat sig till konventionen om biologisk mångfald. Det betyder att vi ska följa den. Det betyder att vi ska följa den. Men för att vi ska kunna bidra och följa konventionen behöver vi förstå vad biologisk mångfald innebär och hur vi kan trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård.
Vad är biologisk mångfald?
En biologisk mångfald får man bland annat genom att ha många olika sorter och arter av växter. Det innebär dessutom att man har en variation och värnar om ekosystem och att man säkerställer en genetisk variation. Biologisk mångfald innefattar också begreppet biologiskt kulturarv. Vi kan trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård genom att använda fler arter och sorter men också införa flera ekosystem och naturtyper.
Hur uppnår man biologisk mångfald?
Genom att se till helheten och gynna olika ekosystem kan vi trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård. Ett ekosystem är ett avgränsat naturområde av en viss naturtyp. Ekosystemet omfattar alla arter som finns i systemet. Dessutom omfattar det alla sätt arterna i systemet påverkar varandra. Till exempel att insekterna inom ett ekosystem pollinerar växterna och blir föda till andra djur. Ett annat exempel kan vara symbiosen mellan svampar och växters rötter som gör att båda gynnas. I ekosystemet ingår också jorden och de ämnen den innehåller, som till exempel kalk och kväve. I dessa inlägg kan du gärna läsa mer om jord och jordförbättring. Vidare innehåller ekosystemet olika processer som sker. Exempel på processer kan vara växters fotosyntes eller hur döda växter lagras eller bryts ned.
Trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård med olika naturtyper
Olika arter trivs på olika ställen. Det finns till exempel arter av iris som vill ha fuktigt och näringsrikt, nästintill blött. Vidare finns det irisar som vill stå varmt och torrt i full sol. De kräver olika förutsättningar, olika naturtyper. Den första vill gärna växa i våtmark eller i brynet av en damm. För den naturtypen väljer du en strandiris, Iris sibirica, och vill du ha en vitblommande, tar du sorten ’Alba’. Våtmark och damm är exempel på naturtyper.
Andra exempel på naturtyper kan vara äng, skog, fjäll eller odlingslandskap. Skog kan ju vara regnskog i stor skala på jordklotet, granskog eller lövskog om vi tittar på Sverige samt en skuggig buskplantering i en mindre villaträdgård. Hav och sjöar är också exempel på naturtyper. Sjö kan vara Vänern eller en liten trädgårdsdamm. Det kan också vara en balja med vatten, några vattenväxter och stenar i ytan där insekter kan landa och dricka vatten. Med andra ord så kan man skala upp eller ned naturtyper. Det betyder att du kan trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård genom att skapa flera olika naturtyper även i en mindre trädgård.
Variation i arter och sorter ger biologisk mångfald i din trädgård
Vidare vill vi variera arter och sorter. Vad är det för skillnad på art och sort? Linné delade ju in växter i olika familjer, släkten och arter. Så familj är överordnat släkt i växtindelningen. Lite tvärtom kanske mot vad man förväntar sig. Utöver det finns det inom en art olika sorter.
Den övergripande indelningen i familj, använder vi inte så ofta till vardags när vi pratar om växter. Men ett exempel kan vara familjen rosväxter. Rosaceae. Den familjen innehåller 107 släkten i världen och 22 i Sverige. Bland annat Malus, äppelträd, Amelanchier, häggmisplar och rosor, Rosa. Men du ser sällan Rosaceae på en etikett när du ska köpa ett äppelträd eller en ros.
Växternas latinska namn hjälper dig att variera arter och sorter
Släktnamnet beskriver oftast en större grupp med växter och innehåller olika arter. Det skrivs alltid med stor begynnelsebokstav. Men ett släkte kan också bestå av bara en art. Exempel på släkte kan vara rosor som på latin heter Rosa. För att ringa in vilken typ av ros vi pratar om lägger vi till artepitet som särskiljer olika typer av rosor. Till exempel på olika typer av rosor kan vara rabattrosor, klätterrosor eller buskrosor. Artepitetet skriver man med liten bokstav efter släktnamnet – tex Rosa pimpinellifolia eller Rosa spinosisima, som är exempel på buskrosor.
Exempel på olika arter och sorter för att öka biologisk mångfald
Inom buskrosgrupperna finns det sorter som har extra fina egenskaper som vi gärna vill ha. Till exempel vill vi ha en blekrosa färg, blomning från juni till oktober och en doft av persika och gernaium. Vidare att den är skuggtålig, frisk och lämpar sig bra till häck. För att få alla de egenskaperna väljer vi sorten. Vi väljer en Rosa spinosisima ’Stanwell Perpetual’. Sortnamnet är inte latin och det skriver man inom anföringstecken med stor bokstav. Sort kallar man även för kultivar. Det beror på att den är skapad och förädlad av människor och vi för den vidare genom odling.
Ett annat exempel är syren. Det finns Syringa josikaea, ungersk syren, Syringa vulgaris, bondsyren och Syringa x chinensis, parksyren. Syringa josikaea ’Holger’ är en sort med vita blommor Syringa josikaea ’Oden’ har istället violetta. Så det finns både olika arter av syrener som blir 2-3 meter. Dessutom finns det inom varje art olika sorter med sina egenskaper. Du kan blanda dem i en häck och på så vis öka biologisk mångfald.
Detta är också anledningen till att det är så värdefullt att ange växtnamnet fullt ut på latin – särskilt när du ska köpa din ros. Dels för att vara säker på att du får den du vill ha. Dels för att, om du redan har buskrosor, och vill ha en variation med flera sorter är det ju bra att kunna välja en annan art av buskros eller en annan sort. Så genom att välja både olika arter av buskrosor eller syren och olika sorter kan du trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård.
Genetisk variation ökar chanserna till överlevnad.
Alla organismer har en uppsättning gener som innehåller instruktioner för deras utseende, beteende och andra egenskaper. Genetisk variation handlar om de små skillnaderna i dessa gener mellan individer.
Genetisk variation kan uppstå på flera sätt. En viktig mekanism är mutationer, vilket är förändringar i DNA-sekvensen som kan uppstå spontant eller på grund av exponering för olika miljöfaktorer. Dessutom kan genetisk variation också skapas genom genetisk rekombination under sexuell reproduktion. Helt enkelt genom att en pistill pollineras med pollen från en ståndare från en annan växtindivid. Det bildas ett frö med en ny eller annorlunda genetisk uppsättning.
Men om man istället förökar en växt vegetativt så får du en identisk kopia och kan vara säker på att du får samma blomfärg, blomningstid eller smak. Vegetativt innebär till exempel att föröka genom att ta stickling av en växt. Så sticklingsförökning innebär samma genetiska växt. Fröförökning innebär genetisk variation.
Varför är genetisk variation viktig?
Genetisk variation är viktigt för överlevnaden och långsiktig anpassning av en population eller art till förändrade miljöförhållanden. Ju större genetisk variation som finns inom en population, desto större är chansen att några individer har egenskaper som gör dem mer anpassade till förändringar i miljön, vilket ökar populationens överlevnadschanser.
Ett exempel på detta är askskottssjukan. Där ser man idag att i Sverige har vi en större genetisk variation inom askarna, än vad man har haft i till exempel Polen. Det betyder att i stort sett alla askar har blivit drabbade och dött av askskottsjukan i Polen. I Sverige däremot är det flera askindivider som klarar att stå emot eller överleva sjukdomen i Sverige.
Så för att få en genetisk variation är det bra att låta några fröplantor av de växter du har i din trädgård få utvecklas och visa vad de går för. Eller köpa arter och sorter från olika frökällor. När du läser på en växtetikett kan det ibland stå fk framför en sort.
Biologiskt kulturarvs bidrag till mångfalden
Biologiska kulturarv är ett resultat av hur vi människor nyttjat landskapet. Det kan vara ett ekosystem, naturtyp eller arter. Exempelvis strandängar, hamlade träd eller ängsbiotoper. Förädlingen av olika äppelsorter är också ett exempel på biologiskt kulturarv. I och med att vi skapat ängar har vi möjliggjort för många olika växters utveckling och trivsel i den miljön. Inklusive insekter och djur både ovan mark och i jorden.
Visste du till exempel att den rödlistade almlaven bara växer på riktigt gamla lövträdsbark, helst ska trädet vara över 100 år? Då hamlade träd oftast är och kan bli mycket gamla, hittar du Smålands landskapslav inte helt sällan på just hamlade gamla askar. Utöver lavar är det många insekter som trivs i gammal grov lövträdsbark som också är typiskt på äldre hamlade träd. Hamlade träd är ett biologiskt kulturarv.
Genom att förädla fram äppelsorter som utvecklar sig friskt och bra och är goda så ökar chansen till att de etablerar sig och trivs hos dig. Förädlingen av olika kultivar eller sorter av äpplen är ett exempel på biologiskt kulturarv.
Man kanske till och med kan hävda att förädla växtmaterial som är härdigt och anpassat till vårt klimat och våra förutsättningar är en form av biologiskt kulturarvsarbete. Selekteringen av arter och sorter som passar i svenska naturtyper och ekosystem är både härdiga och blir då också friskare och växer bättre. De kan leverera bättre. Exempel på växter som väljs ut och förökas för att det är extra härdigt och lämpligt för svenskt klimat är grönt kulturarv och E-planta.
Sammanfattningsvis kring trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård
Vi har alla en skyldighet att bidra till konventionen om biologisk mångfald. Ingen kan göra allt. Men alla kan göra något. Välj vad som passar dig och din trädgård eller utemiljö. Eller låt oss hjälpa dig!
Tänk i ekosystem. Inte bara växtval. Tänk på vem som ska pollinera växterna. Tänk på vilken jord som passar växten. Hur du kan gynna insekter och andra djur som trivs i ditt val av ekosystem. Läs mer om pollinatörer här.
Försök införa olika naturtyper. Om inte en hel damm så kanske en balja med vatten och några vattenväxter? Om inte en fullskalig äng så kanske en del av din gräsmatta kan få växa upp och regelbundet slås?
Variera arter och sorter. Visst är fint med ”bara” lavendel, men du kan ju blanda olika arter ur släktet lavendel, som exempelvis Lavandula angustifolia, och lavandin, Lavandula x intermedia. Eller du kan blanda olika sorter av arten Lavandula angustifolia som ’Hidcote’ och ’Munstead’ eller varför inte någon vit ’Edelweiss’.
Välj sorter som du vet har bra förutsättningar att etablera sig och leverera. Välj gärna arter och sorter som är anpassade och härdiga i svenskt klimat.
Kontakta oss så hjälper vi dig gärna trädgårdsdesigna för biologisk mångfald i utemiljö och trädgård!
