Klippt häck för att skapa trädgårdens gröna väggar använder man ofta inom trädgårdsarkitektur. Det ger ett lugn i miljön samtidigt som det skapar rumslighet. Med klippta häckar kan väggarna vara smalare än om du använder friväxande buskar. Det ger också ett helt annat visuellt intryck med en klippt häck än en friväxande. De skapar ordning i en utemiljö där växter som växer fritt och yvigt kan få en stram inramning och ge ett ordnat intryck till trädgården.
Utöver det estetiska tillför en häck dessutom ett bättre mikroklimat med lä och vidare skydd mot buller. En häck kan dölja det man inte vill se och det kan leda blicken dit där du har ett vackert blickfång. Det finns så många olika varianter och sorter på häck. Här kommer några exempel på sorter som kanske kan inspirera till att skapa rumslighet i din trädgård eller utemiljö.
Lägre klippt häck i trädgården
En lägre klippt häck är ett perfekt komplement till buskar och perenner med yvigt växtsätt. Det innebär att genom att rama in en plantering med en lägre klippt häck blir det lugn och ordning vid planteringen eller rabatten. Den lägre klippta häcken förekommer exempelvis ofta för att rama in olika kvarter i en köksträdgård eller örtagård. Den gör att växterna håller sig inom sitt område och hindrar dem från att sväva ut eller välla över en gång.
I en köksträdgård kan det vara fint att använda äppelträd eller päron, som en lägre häck för att rama in odlingsbäddarna. Träden sätts som spö och spaljeras utmed vajrar, som spänns mellan rejäla stolpar, för att därefter formas och fixeras vid den höjd man önskar. Spaljering är ett platseffektivt sätt att odla äpplen. Välj rätt inköpskvalitet som lämpar sig för att forma som ettåriga spön med eller utan sidoskott.
Buxbom låg häckklassiker
När man tänker på små välklippta vintergröna häckar som inramning till planteringar och rabatter är det oftast Buxbom man tänker på. Buxbom finns som småbladig i Buxus microphylla till exempel sorten ’Faulkner’ som är härdig till zon 4 och blir 1-1,5 meter om man vill. Det finns också storbladig buxbom att använda som klippt häck, Buxus sempervirens. Med sorten ’Aureovariegata’ får du gulbrokiga blad om du har växtzon 1-2. Sorten ’Rotundifolia’ har mer rundade blad och är härdig till zon 3. ’Polar’ är härdigast och kan klara sig upp till zon 5. Problemet med buxbom är att de kan drabbas av flera sjukdomar och skadedjur. Dels är det den så kallade buxbomssoten som orsakas av en svamp. Faktiskt finns det två olika svampar med liknande symptom. Dels är det en larv som angriper främst buxbom. Du kan läsa mer på jordbruksverkets information. ovr239.pdf (jordbruksverket.se)
Det pågår forskning och förädling för att hitta sorter som är resistenta mot svampangreppen och relativt nyligen lanserades fyra sorter som ska vara resistenta. De säljs under varumärket BetterBuxus. Just nu finns det inte någon utvärdering för att kunna bedöma härdigheten i Sverige men gissningsvis kan de klara zon 2 kanske 3.
Japansk järnek kan vara buxbomsalternativ
Vill du fortfarande ha den låga vintergröna bladhäcken, men slippa risken för svampsjukdomarna som kan drabba buxbom, kan japansk järnek vara ett alternativ. Ilex crenata föreslår man ofta som ett alternativ till buxbom. Sorten ’Dark Green’ har buxbomsliknande bladverk och kan bli 1-2 meter i zon 3. Viktigt att notera är dock att detta är japansk järnek och det är inte samma växt som buxbom. De vill ha något lägre pH värde och de är annorlunda i sitt växtsätt. Jag har hittills provat ’Dark Green’ och ’Glorie Dwarf’ men inte så lång tid så jag kan dra några slutsatser.
Idegran en vacker klippt häck och vacker grön vägg
En klippt idegranshäck är häckarnas Rolls Royce. Den går att hålla smal, bred, hög eller låg. Med en tät yta. Den går att föryngringsbeskära då idegranen har förmåga att bryta nytt även om man klipper den hårt. Det finns flera olika sorters idegran att välja på – välj sort utifrån hur hög du vill ha den. Taxus x media ’Hillii’ är en klassicker om du vill ha en höjd på 3-5 meter. Hanklo som inte får bär. ’Hicksii’ är honklo som lätt kan se lite risig ut efter bärproduktion. Taxus cuspidata var. ’Nana’ är betydligt lägre och kan passa till en låg infattningshäck. Flera sorter av idegran är härdiga till zon 4 eller 5.
En mellanhög klippt häck till trädgården
Måbär vårens första gröna blad
En klippt måbärshäck är ett vackert limefärgat inslag tidigt på våren. Den bryter nya blad bland del allra första. Bladen påminner om krusbärsbuskens men blanka på baksidan. Ribes alpinum tål hård beskärning och är härdig till zon 5 och kan bli gott och väl en meter hög. Den tål också ett lite skuggigare läge. Anspråkslös blomning och små röda bär som ser lite ut som röda vinbär. Vill gärna ha fuktig jord. Kan drabbas av mjöldagg och ibland bli risig och få svårt att starta om efter en beskärning.
Liguster en möjlig vintergrön kandidat för rätt läge
Liguster är en klassiker som häckväxt. Märk att det finns olika sorter. Till exempel Ligustrum vulgare – arten är härdig till zon 4 och blir 2-3 meter hög. Sorten ’Lodense’, dvärgliguster har istället ett utbrett växtsätt. Höjd 0,50-1 m. Bronsbrunfärgade blad på hösten. Lövfällande. Sol-skugga. Marktäckare, häck, låga buskage.
Vill du ha en vintergrön liguster så är det Ligustrum vulgare var. italic. ’Atrovirens’ som du ska välja. Men den har bekymmer med bladfläcksjuka och man vill inte längre lova att den håller sina kvaliteter. En annan bråkstake kan vara öronvivel som kan ge sig på och ”frisera” bladen på liguster så de ser helt perforerade ut.
Bukettapel fåglarnas favorit
Kanske inte så vanlig som klippt häck, men fantastiskt vackert. Malus toringo, bukettapel finns också som E-planta. Den får långa tornar och blommar ljuvligt och får små röda frukter på lite längre hängen. Om du använder bukettapel till en klippt häck får du inte lika mycket blomning, som om den är friväxande, men lite kan det abolut bli. En fågelfavorit. Det täta buskaget är ett perfekt tillhåll för småfåglar som vill ha skydd och till på köpet få ett skafferi. Frökällan ’Eskiltuna’ är härdigare och friskare än mycket annat växtmaterial och härdig till zon 5. Om du inte klipper bukettapeln till en häck så kan trädet bli 2-2,5 meter och 1,5 meter bred – så du kan utan problem få en häck på drygt två meter.
Lagerhägg bättre som friväxande än klippt häck
Lagerhägg tog jag också upp i inlägget med friväxande häckkandidater plus att den finns med i inlägget med ”Vintergröna växter i trädgården”. En vacker vintergrön bladbuske. Den går att klippa till en häck, men det kan vara svårt att få till det snyggt så den är nog faktiskt allra vackrast som friväxande.
Oxbär en klippt häck från 70-talet
Oxbär finns flera olika arter krypoxbär, Cotoneaster dammeri är faktiskt med som nationell kandidat för invasiva främmande växter. Häckoxbär däremot, Cotoneaster lucidus är inte det. Den var vanlig som klippt häck på 60- och 70-talet och är inte ovanlig i villakvarter från den tiden. Häckoxbär har ett upprätt växtsätt och får en höjd på 1,5-2 meter. Mörkgrönt bladverk, orangeröd höstfärg. Efter en rosa blomning i juni kommer små röda frukter. Det är en härdig buske som klarar zon 7. Den gillar tydliga årstider. Om det är kyla och sedan mildväder följt av ytterligare köldperioder kan knopparna frysa in och plantan dör. Men i delar av landet där vi har tydliga årstider är det en mycket vacker häckkandidat.
Högre klippt häck till insynsskydd i trädgården
Aronia både som klippt och friväxande häck
Aronia tog jag upp som exempel på friväxande häck i det här blogginlägget. Du kan gärna läsa mer om den där – men den funkar också alldeles utmärkt att använda till klippt häck. Men då blir det ju lätt mindre blomning och bär.
Häggmispel vackert alternativ som klippt häck
Även häggmispelsorter togs upp i blogginlägget om friväxande häck – du kan läsa mer om häggmisplar i det inlägget. Jättefin att använda även som klippt häck. Precis som med bukettapel och aronia erbjuder ju dessutom häggmispel på blomning för pollinerare och bär för fåglar.
Hagtorn en gammal trotjänare som klippt häck
Hagtorn är nog ett av de allra äldsta alternativen till klippt häck. I England ses den ofta mellan åkrar och ängar som ”hedgerows” för att både markera gränserna för fält och ge skydd för boskap. Med sina tornar och förmåga att bilda täta väggar fungerar den därför fantastiskt bra som klippt häck. Den har vackra gröna blad som är lite flikiga och blir gula på hösten. Vidare erbjuder den vit blomning på våren med röda bär på hösten. Som vanligt om man klipper så blir det inte lika mycket blomning och bär som om den fick växa fritt till ett träd.
Som träd blir häckhagtorn, Crataegus flabellata var. grayana cirka 4-5 meter hög occh trivs på de allra flesta jordar. Anspråkslös. De är härdiga till zon 7 och vanlig vid äldre hus och torp. Notera att det finns flera andra sorters hagtorn som glanshagtorn, trubbhagtorn, rosenhagtorn och luddhagtorn med flera.
Havtorn silvervägg vid sandig jord och hav
Havtorn låter ju nästan som hagtorn men de är helt olika. Förutom att båda har rejäla tornar som namnet avslöjar. Hippophae thamnoides är en vind- och salttålig buske med dekorativt silvrigt bladverk. De är oftast tvåkönade även om det finns enstaka sorter som ska vara självpollinerande. Men satsar du på både han- och honplanta får du inte bara dekorativa utan dessutom väldigt nyttiga oranga bär med en säregen syrlig smak.
De trivs i soliga lägen och skjuter gärna rotskott och är härdiga till zon 4. Får de växa fritt kan de bli 2,5-3 meter höga. Bor du i kustnära läge där du har möjlighet att hålla efter rotskotten är de ett fantastiskt bra alternativ.
Oxel en klassiskt klippt häck vid hav
En annan favorit vid blåsiga och utsatta lägen är oxel, Sorbus intermedia. Den lätt ludna silvriga undersidan på de annars mörkgröna ekbladsliknande bladen avslöjar att den har förmåga att stå emot vid torra lägen. Som friväxande träd kan oxeln bli 10-15 meter och kan klara sig upp till zon 6.
Den kan få växa sig hög och bred för att ge mycket lä. Den går att föryngra om beskärning sker vid rätt tid på året. Vacker häck med blanka mörka blad. Som givetvis går alldeles utmärkt även vid andra lägen än vid ett hav.
Sibirisk ärtbuske vacker med svår som klippt häck
Sibirisk ärtbuske eller häckkaragan, Caragana arborescens kom till Sverige redan på 1700-talet och är knappast ny som häckkandidat. Den har vacker gul blomning som tydligt avslöjar att det är en medlem i ärtfamiljen. Bladen är som små miniatyr rönnblad – parbladigt flikiga. Den kan bli 3-5 meter hög, snabbväxande och härdig till zon 8. Problemet är att den lätt kan angripas av mjöldagg.
Mjöldaggen är med största sannolikhet gråmögel. Det kallas ibland för ”svaghetsparasit” det vill säga den angriper en växt som inte riktigt trivs och får sina naturliga behov tillgodosedda. När det gäller häckkaraganen är en trolig orsak att den placeras för långt söderut i vårt land. Som namnet antyder så tål den kalla zoner. Det är troligt att den behöver en rejäl vintervila för att trivas. Med milda blöta vintrar blir det inte alls bra. Så kanske den inte alls är svår i våra kallare och mer vinterlika delar av landet?
Avenbok en av de vanligaste klippta häckarna i nybyggarkvarter
En av de allra vanligaste häckväxterna på senare år i nybyggda villakvarter. Carpulus betulus är ett starkväxande träd som kan bli uppåt 18 meter högt och 8-10 meter brett. Så det här är en kandidat om du vill ha en hög klippt häck som en grön vägg till din trädgård.
Vill du hålla din avenbokshäck smal är det viktigt att börja tidigt och verkligen hålla in den från början. På senare tid har det blivit allt vanligare med bladmögel på avenbok och de kan även drabbas av gallkvalster och avenbokslus. Maj-Lis Pettersson som är en erfaren hortonom och kunnig inom växtskydd och skadedjur rekommenderar inte att man använder avenbok som häckväxt längre.
Grön eller röd klippt häck? Bok kan leverera både ock.
Avenbok och bok är snarlika till utseendet. Men det finns några typiska skillnader. Boken har något slätare och mörkare blad än avenbokens som har tydligare bladnerver och lite mer taggig bladkant. Båda får bruna blad som sitter kvar på grenen. Bokens blad stannar större delen av vintern nästan ända tills det nya bladet spricker ut nästa säsong.
Fagus sylvatica är ännu mer starkväxande än Carpulus betulus och kan bli ett ståtligt träd på över 20 meter och 15 meter brett. Det betyder att om du sätter en bokhäck kan den bli både hög och bred. Med både avenbok och bok är det viktigt att leda toppskottet vidare tills häcken nått den höjd du vill ha den. Vill du höja en bok eller avenbokshäck senare efter att toppskottet redan är kapat så går det – men häcken får inte samma utseende hela vägen upp i avlövad skrud.
Bok finns även som rödbladig Fagus sylvatica purpurbladiga gruppen, blodbok. Det innebär att du kan få en rödbladig häck eller varför inte blanda in rödbladiga stråk i en grön bokhäck? Bok växer något långsammare än avenbok och kan vara förklaringen varför avenbok har använts mycket mer de senaste 15-20 åren som häckalternativ. Bok är härdig till zon 4 och föredrar lerhaltig jord med fukt om än väldränerat.
Syren kan vara klippt häck men hellre friväxande
Syren är givetvis en häckklassiker, särskilt vid äldre hus och torp. Jag tog upp den som exempel i friväxande häckar. Du kan givetvis använda den till en klippt häck också. Men då försvinner ju till stor del blomningen och kanske finns det då bättre alternativ till häck?
Japansk lärk för dig som vill ha en mjuk, smörgul höstvägg
Det här är kanske en lite ovanligare men väldigt vacker kandidat till en klippt häck. Larix kaempferi är ett barrträd som tappar sina barr på vintern efter en fantastisk klargul höstfärg. Trots att det är en barrväxt ger den ett mjukt intryck och är förhållandevis snabbväxt. Lärk används inte helt sällan som amträd åt andra träd. Det vill säga de ger skydd åt arter som är lite vindkänsliga vid etableringen. Så lärk kan vara ett alternativ om du vill ha en lite mer snabbväxande kandidat som tål blåst och samtidigt erbjuder vacker höstfärg.
Den är härdig till zon 4 och friväxande kan en japansk lärk bli 15-20 meter hög så här finns möjligheter att få en hög klippt häck.
Thuja friväxande eller klippt häck?
Tuja finns ju i flera olika varianter, och de pelarformade kan vara fantastiskt vackra att sätt som en friväxande häck med lagom avstånd från varandra. Du kan också välja häck och sätta den tätt för att klippa den. Det kan bli fantastiskt snyggt. Året runt. Nackdelen är att den över tid blir lite lite bredare hela tiden. En tuja kan du aldrig klippa längre in än vart du har gröna barr. Den bryter inte nytt på gammal ved eller innanför de gröna barren. Det betyder också att om en av häckplantorna av någon anledning dör kan det bli svårt att ersätta den.
Använder du däremot tuja som friväxande häck blir det lättare att ersätta om någon planta behöver bytas ut. Du kan läsa mer i blogginlägget med friväxande häck.
Lind klippt berså vid gamla hus och torp
En gammal häckkandidat. Inte helt ovanlig i gamla bersåer. Lind skjuter friskt skott vid beskärning och lämpar sig därför väl som häck. Det är ju ett träd som kan bli mycket stort 20-25 meter så här är en kandidat för en stor häck. Hög och bred. Tilia cordata är också vindtålig så en hög och bred lindhäck kan vara ett utmärkt val för dig som vill skapa lä. Den är härdig till zon 5 och kan därför fungera för stora delar av vårt land, om än inte allra längst norrut.
Lind har också en gammal tradition som alléträd eller vårdträd vid hus. För allé bör man välja en namnsort för att dels styra slutlig storlek som kan variera beroende på om du tar skogslind eller glanslind, Tilia x europaea. Dels för att få en enhetligt utseende på kronan, vilket är viktigt vid en allé. Lind kan variera en del i kronutseende om du bara väljer arten och inte ett sortnamn. Men det spelar ju ingen roll om du vill använda den i en klippt häck.
Lind växer gärna i lite torrare och väldränerade jordar. Blomningen uppskattas av pollinerare och den får en fin gul höstfärg. Tänk på att lind kan ge honungsdagg, som ger en kletig hinna. Men används den som klippt häck bör det inte vara något problem.
Klippt häck i kombination med träd
För dig som verkligen vill ta ut svängarna och bygga på höjden kan en klippt häck tillsammans med ett träd vara ett vackert alternativ. Det går att kombinera olika arter i häck och träd, men många av de ovan nämnda alternativen är ju träd och då kan du välja att släppa upp en av häckplantorna och låta den få utvecklas till ett träd.
På riksplan utanför Sveriges riksdag i Stockholm finns det klippta lindar både på låg och hög höjd tillsammans.
I en park i Paris finns vintergrönt alternativ och i en privatträdgård har jag fotograferat avenbok ihop med en ligusterhäck. Det här ger ju en rejäl barriär både för vind och insynsskydd om det önskas. Tänk på att det kan vara svårt att plantera dit en häck efter att trädet har etablerats. Då har trädets rotsystem redan tagit platsen i anspråk och häckplantorna kan få det tufft både med ljus, vatten och näring. Men om de planteras samtidigt så kan de utvecklas tillsammans.
Sammanfattningsvis kring klippt häck som grön trädgårdsvägg
Det finns många olika sorter att välja bland. Fundera på vad du vill använda din klippta häck till.
Vill du ha en låg infattningshäck till en plantering med yviga perenner kanske ett småbladigt grönt bladverk är vackert?
Ska du istället rama in odlingsbäddar i en köksträdgård kan spaljerade fruktträd vara ett alternativ.
Vill du ha en mellanhög häck så välj om den ska vara vintergrön eller få tappa sina blad på vintern?
Titta lite runt i ditt bostadsområde vilka klippta häckalternativ som finns. Det ger en fingervisning om vad som trivs- förutsatt att de ser vackra och välmående ut. Det kan också ge en anledning till att välja en annan sort för att få in mer mångfald och variation för att undvika och förebygga skadeangrepp.
Det finns mycket att välja på – kanske för mycket. Tvivla inte utan ta hjälp om du är osäker. Ibland kan det vara värt att bolla alternativ med någon som kan. Fråga på plantskolan eller kontakta oss så kan du få tips och stöd i att välja det som passar bäst för dina förutsättningar. Vill du istället ha en friväxande häck så läs gärna det här blogginlägget. Hör gärna av dig om du vill ha råd eller tips. Lycka till med din gröna klippta trädgårdsvägg.
